Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Elektriska maskiner, av A. D. Widström - Växelströmsmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
ELEKTRISKA MASKINER.
Fig. 91. Igångsättning av enfasinduktionsmotor.
fasförskjutna strömmar, med vilkas tillhjälp ett roterande fält kan erhållas.
Enfas-induktionsmotorn kan således sättas i gång på följande sätt. Statorn förses med
tvenne lindningar, en arbetslindning och en hjälplindning, förskjutna en halv
poldelning i förhållande till varandra, enligt fig. 91, som schematiskt framställer en tvåpolig
stator. I startläget, då strömbrytaren är lagd uppåt, äro såväl arbetslindningen a som
hjälplindningen b anslutna till nätet, den förra över ett ohmskt, den senare över ett
induktivt motstånd. I grenen a ligger strömmen nära i fas med spänningen, i grenen b,
som innehåller huvudsakligen induktivt motstånd, är strömmen fasförskjuten ungefär
90° efter spänningen. Dessa två i förhållande till varandra nära 90° förskjutna strömmar
alstra ett roterande fält på samma sätt som de 120° förskjutna strömmarna i en trefasigt
lindad stator. Motorn går således i gång, och när den hunnit upp i hastighet, lägges
strömbrytaren om i det undre läget.
Härigenom bry tes strömmen i
hjälplindningen och arbetslindningen kopplas
direkt till nätet. Motorn fortsätter nu
att gå, trots att den matas med enfasig
ström. Detta beror på, att genom
rotationen i växelfältet en ström alstras i
rotorlindningen. Denna ström är ungefär
90° fasförskjuten i förhållande till
sta-torströmmen och åstadkommer
tillsammans med denna senare det
erforderliga roterande fältet. Sedan
enfas-induktionsmotorn kommit i gång,
arbetar den som en vanlig trefasmotor
och har ungefär samma egenskaper som
denna; den är dock mera beroende av
att motståndet i rotorlindningarna är
litet. Eftersläpningen är även större
än vid trefasmotorn och verkningsgraden
några procent lägre. Materialet kan ej heller utnyttjas lika effektivt; en enfasmotor
har endast ungefär 7 3 av effekten hos en trefasmotor med samma dimensioner.
Fördelen är, att enfasmotorn endast behöver två linjetrådar och således kan
användas-t. ex. vid en belysningsanläggning för enfasig växelström eller för trefasström där
endast två faser äro framdragna.
Induktionsinotorus igångsättning, hastighetsreglering m.j m. Induktionsmotorn
med kortsluten ro tor kommer beträffande mekanisk enkelhet idealet ganska nära, men
har den olägenheten, att dess startningskraftpar, d. v. s. vridkraft vid igångsättning,
är ringa. Med hänsyn till strömvärmeförlusterna i rotorlindningen är det fördelaktigt
för verkningsgraden, att rotorlindningens ohmska motstånd hålles så litet som möjligt,
men ju mindre detta motstånd är, dess sämre bli förhållandena vid igångsättningen.
Förklaringen härtill är följande. När statorströmmen är tillslagen, men rotorn står stilla,
skära det roterande magnetiska fältets kraftlinjer rotorstavarna med stor hastighet och
alstra således stora spänningar, som ge upphov till starka växelströmmar i den kortslutna
rotorlindningen. Men rotorlindningens självinduktiva motstånd är vid dessa hastiga
växlingar i strömmen mycket större än det ohmska motståndet, detta har till följd att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
