Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Elektriska maskiner, av A. D. Widström - Växelströmsmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄXELSTRÖMSMASKINER. EASFÖRSKJUTNINGEN OCH DESS KOMPENSERING. 89
börjar växa i motsatt riktning, verkar även vridkraften i motsatt riktning mot förut
och söker hejda ankarets rotation, som således börjar avtaga i hastighet. När
strömmen nått sitt negativa maximum, har rörelsen alldeles hejdats, och ankaret vänder för
att nå sin största hastighet i motsatt riktning, när strömmen ånyo blivit noll. Ankaret
svänger alltså som en oro på ett ur i takt med rotorströmmens frekvens, och dess
hastighet är störst, när strömmen passerar noll. Men den spänning, som induceras i ankaret,
är proportionell mot hastigheten och har således även sitt maximum, när strömmen är
noll, d. v. s. är 90° fasförskjuten i förhållande till rotorströmmen. En närmare
undersökning visar, att fasförskjutningen är negativ, och att således en kompensering av
fasförskjutningen hos trefasmotorn åstadkommes.
Vid en 250 hkrs induktionsmotor, utrustad med en Kapps vibrator, var frekvensen
hos den tillförda strömmen 40 perioder per sekund, eftersläpningen vid full belastning
n / t 1 r 1 i , , 2.46 X 40 . . .
2.46 % och således frekvensen hos rotorstrommen =––––= 1 period per sekund.
100
Vibratorns ankare roterar 3 1Z2 varv åt ena hållet och 3 \ 2 varv åt det andra, och en
sådan dubbelsvängning fram och tillbaka sker således med rotorströmmens frekvens, d. v. s.
på en tid av en sekund. Medelhastigheten är alltså 7 varv per sekund eller 420 varv per
min. och maximihastigheten 660 varv per min. Allteftersom induktionsmotorn belastas,
ökas eftersläpningen; i tomgång är eftersläpningen nära noll, d. v. s. vibratorns
svängningar bli långsammare och den inducerade spänningen mindre, allteftersom belastningen
minskas. Då motorn går i tomgång, kan således ingen kompensering ernås, vilket är
en brist hos anordningen, vilken f. ö. är gemensam för samtliga dessa faskompensatorer.
Däremot kan vid full belastning t. o. m. överkompensering åstadkommas. Vid den nyss
omtalade 250 hkrs motorn var effektfaktorn = 1 vid Vs belastning och vid full
belastning 0.96 med negativ fasförskjutning. Vid större belastningar erhålles således
överkompensering, vilket är till nytta, om den med vibrator försedda motorn går parallellt
med andra induktionsmotorer, som ej äro försedda med faskompensering.
Vibratorns kommuteringsförhållanden äro rätt gynnsamma, emedan hastigheten
är noll, när strömmen är störst, och tvärt om, vilket gör att man kan använda borstar
med litet motstånd, så att kommutatorerna trots den stora strömstyrkan kunna hållas
relativt små.
Synkronmotorn och dess användande som faskompensator Som vi förut nämnt,
kan man även tänka sig en kompensation av fasförskjutningen hos en anläggning i dess
helhet. Detta kan ske t. ex. genom att parallellt med induktionsmotorerna inkoppla en
kondensator, men denna metod har icke fått större användning. Synkronmotorn, som
under arbetet på induktionsmotorns fullkomnande rätt länge i viss mån
åsidosatts, kan emellertid även tjänstgöra som kondensator och har av denna anledning
på sista tiden kommit mera till heders. Denna motor upptager nämligen under vissa
förhållanden från nätet en negativt fasförskjuten ström, som således direkt minskar
eller upphäver den wattlösa ström, som induktionsmotorer och dylika taga över samma
ledning, eller, som man också kan se saken, den kan lämna den wattlösa ström, som dessa
maskiner och apparater behöva för sin magnetisering, och kan således i motsvarande
grad avlasta nät och generatorstation. Härigenom minskas dock icke den wattlösa ström,
som induktionsmotorerna själva upptaga; och i detta avseende är således
kompense-ringen icke så effektiv som då enligt den föregående metoden kompensationsströmmen
införes i motorernas rotorlindningar. Synkronmotorn användes antingen som motor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
