Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Elektriska maskiner, av A. D. Widström - Växelströmsmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄXELSTRÖMSMASKINER. SYNKRONMOTORN OCH DESS ANVÄNDNING. 91
andra och slutligen kommer man till en gräns, då attraktionen mellan polerna icke är
tillräcklig att övervinna det motstånd, som verkar på motorns axel, varvid polerna ryckas
isär, och motorn »faller ur fas» och stannar. Om åter magnetiseringen ändras vid
oförändrad belastning, har detta i stället till följd, att det inbördes läget mellan polerna samt
även fasförskjutningen hos den ström, som motorn tager från nätet, varierar. I
huvudsak kommer denna fasförskjutning till stånd på följande sätt. Om vi att börja med tänka
oss, att belastningsförhållandena äro sådana, att den i motorn inducerade
motelektro-motoriska kraften och strömmen ligga i fas med varandra (rättare rakt motsatta), stå
rotorns och det av statorströmmen alstrade fältets poler mitt emellan varandra.
Sta-torfältet har då ingen annan inverkan på rotorfältet, än att den ena polkanten försvagas
och den andra förstärkes på samma sätt som vid en likströmsmotor, där borstarna stå
i neutralläget. Armaturreaktionen består således endast i tvärmagnetisering. Om nu
magnetströmmen ökas, skulle även motorns motelektromotoriska kraft ökas, men detta
motverkas genom en förskjutning i stator- och rotorfältets inbördes lägen, så att
stator-fältets poler försvaga rotorfältets, d. v. s. ankarreaktionen åstadkommer nu även
mot-magnetisering, liksom vid en likströmsmotor med borstläget förskjutet bakåt ur
neutralläget. Det är lätt att
inse, att den ström,
motorn upptager, måste vara
fasförskj uten före
spänningen (negativ
fasförskjutning), för att en sådan
mot-magnetisering skall
upp
komma. I fig. 95 a är inritad en statorhärva med sina sidor belägna mitt framför polerna.
I detta ögonblick är den inducerade spänningen maximum, och om ström och spänning
ligga i fas med varandra, har även strömmen vid samma tidpunkt sitt maximivärde.
Dess riktning är vid motorn rakt motsatt den inducerade spänningens, så som i fig. 95 a
antydes. Som synes utövar strömmen i härvan ingen inverkan på fältets storlek; den
endast försvagar fältet i den ena polkanten och förstärker det i den andra. Om åter
härvan genomgås av en ström, som är negativt fasförskjuten, d. v. s. uppnår sitt
maximum före spänningen, har den vid tidpunkten för maximiströmmen det läge, som fig.
95 b antyder. Här verkar, som synes, ankarströmmen motmagnetiserande på fältet.
För att motverka ökningen i magnetströmmen upptager således motorn från nätet
negativt fasförskjuten ström, och om generatorns belastning förut varit sådan att positiv
fasförskjutning rått mellan ström och spänning, minskas således denna fasförskjutning.
Omvänt åstadkommer en undermagnetisering av synkronmotorn att positivt
fasförskjuten ström upptages, som förstärker fältet hos densamma.
Fig. 95. Fasförskjuten ström vid. synkronmotor.
Autosynkroninotorn. Denna av Danielson år 1900 uppfunna motor är till sitt
arbetssätt en synkronmotor. Den har emellertid lika god eller bättre startförmåga än
in-duktionsmotorn, vilken den även liknar i utförandet. Sålunda har ro torn cylindrisk
järn-kärna utan utpräglade poler samt en trefasig, vanligen stjärnkopplad lindning, vars
uttag äro förda till tre st. släpringar. Startningen sker på samma sätt som vid en
induk-tionsmotor; sedan statorlindningarna först inkopplats till nätet, sättes motorn i gång med
tillhjälp av ett till släpringarna inkopplat startningsmotstånd, som kortslutes
allteftersom motorn kommer upp i hastighet. Därefter omlägges en omkopplare, varigenom
förbindningarna till startmotståndet brytas och likström införes i rotorlindningarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
