Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Det elektriska ljuset, av K. J. Laurell - Bågljuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÅGLJUSET. LJUSBÅGEN.
147
K spets. Denna kärna omgives av ett gröngult lysande hölje c. Dessa delar av
lågan äro vid ej alltför liten ström åtskilda av ett ej lysande mörkt skikt, b.
Vi urskilja vidare, att den huvudsakliga ljusmängden utstrålar från den
vitglödande kratern k, som utbildas vid anodens spets. Katoden utformas av ljusbågen till
en vitglödande konisk spets p. Hos de närliggande delarna m, n, o av elektroderna är
temperaturen hastigt avtagande. En relativt liten del av ljuset utstrålar från gaserna
i själva ljusbågen. Vid användandet av de med lämpliga salter preparerade s. k.
effektkolen är däremot ljusbågen intensivt lysande, varigenom ljusutbytet flerdubblas.
För att ljusbågen skall brinna lugnt och utan fräsande ljud samt för att det utsända
ljuset skall bliva konstant, erfordras en viss normal spänning, beroende på kolens
diametrar och ljusbågens längd.
Om ljusbågen omgives med en tätt slutande glaskupa (vid s. k. långtids- eller
spar-lampor), förminskas kolstiftens avbränning genom att luftens syre ej har fritt tillträde.
Därvid erhålles dock en orolig ljusbåge och ett mindre ljusutbyte. Ljusets färg blir
mera violett och ljusbågsspänningen c:a den dubbla mot vid vanlig öppen ljusbåge.
Såväl över- som underkolet avbrännas lika hastigt. Detta är även
förhållandet om ljusbågen matas med växelström, varför de båda
kolstiften vid sparlampor och växelströmslampor utföras med samma
diametrar.
Enligt vår nuvarande uppfattning förmedlas strömövergången i
ljusbågen av de i densamma befintliga fria elektronerna och jonerna.
I detta sammanhang hänvisas till den längre fram givna beskrivningen
av kvicksilver ljusbågen (sid. 170) och dess arbetssätt, där hithörande
frågor närmare belysas. Vi kunna ej undgå att omnämna katodens
betydelse för upprätthållandet av ljusbågen, då det är från den glödande
katoden, som de för joniseringen erforderliga elektronerna (negativa
elektricitetsatomer) utstråla. Då katoden måste vara vitglödande, för att en tillräcklig
mängd elektroner skola utsändas, förklaras härav det kända förhållandet, att man
endast med stor svårighet kan tända en ljusbåge mellan en metallelektrod, ansluten till den
negativa polen, och en kolelektrod, ansluten till den positiva polen. Vid omkoppling av
elektroderna, då kolstiftet blir katod och metallstiftet anod, kan däremot en
ljusbåge lätt åstadkommas. På grund av metallelektrodens goda värmeledningsförmåga
kan densamma ej lika lätt som kolelektroden anta en tillräckligt hög temperatur.
Fig. 159. Ljusbåge
mellan
kolelektroder.
Ljusbågens ström och spänning. Vi skola nu bestämma sambandet mellan de
elektriska storheterna ström och spänning samt ljusbågens längd och kolstiftens
diameter. Vi antaga, att följande provgöres. Till ett batteri med exempelvis 110 volts
polspänning anslutes ett reglerbart motstånd i serie med den ljusbåge, som skall undersökas.
I ledningskretsen inkopplas vidare en ampèremeter och parallellt med ljusbågen en
voltmeter. Till positiv elektrod (anod) väljes exempelvis ett kolstift med 11 mm. diameter
och till negativ elektrod (katod) ett 9 mm. kol. Om nu ljusbågens längd inställes på låt
oss säga 4 mm., erhålles vid en strömstyrka på resp. 2, 6, 10,14,18, 22, 26 och 28
ampère följande ljusbågsspänningar, nämligen 78, 55, 52, 50, 49, 39, 39, 39 volt. Om vi
nu tillämpa Ohms lag, erhålles, att ljusbågens skenbara motstånd avtar med växande
ström; för det ovan angivna exemplet faller således motståndet från 39 till 1.4 ohm. En
ändring av båglängden åstadkommer en ändring av ljusbågsspänningen. Vid exempelvis
10 ampère och samma kolspetsar som i föregående exempel varierar spänningen från 42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
