Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Det elektriska ljuset, av K. J. Laurell - Bågljuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÅGLJUSET. ÄLDRE BÅGLAMPOR. 157
att åstadkomma rörelse. Sådana båglampor hava konstruerats av Jaspar och v.
Hefner-Alteneck.
De nu angivna lamporna uppvisa emellertid åtskilliga olägenheter, bl. a. lämpa
de sig icke för seriekoppling. Härmed komma vi till det problem, som mot slutet
av 1870-talet ivrigt sysselsatte elektroteknikerna och jämväl slutligen blev lyckligt löst,
nämligen problemet om seriekopplingen av flera båglampor i en och samma lednings
-krets.
Den första lösningen av problemet vanns genom uppfinningen av det ur rent
historisk synpunkt intressanta och förut omnämnda J Mochkojfska ljuset. Om två kolstänger
ställas parallellt bredvid varandra och så, att bågen endast bildas mellan deras yttersta
ändar, så erhålles utan regleringsmekanism en konstant båglängd, som tydligen icke
ändras vid kolstängernas förbränning. Denna tanke ledde den i Paris bosatte ryske
ingenjören Jablochkoff till konstruktionen av det efter honom benämnda elektriska
ljuset (fig. 163). Som vi redan förut sett, består detta ljus av två 3 till 5 mm. grova
kolstänger mekaniskt förenade men elektriskt isolerade medelst ett mellanlägg av gips eller
kaolin. Detta tjänar dock även ett annat ändamål. Då detsamma endast smälter genom
ljusbågen, kommer denna alltid att hålla sig vid stängernas ändpunkter; först i samma mån
som kolen förbrännas och bågen sänker sig, bortsmälter en motsvarande del-av gipslagret,
så att de yttersta ändarna av kolstängerna ständigt lämnas fria på några millimeter.
Gips eller liknande ämnen äro i kallt tillstånd oledare, men bliva vid upphettning till
glödning ledare. För,att möjliggöra tändningen äro de översta spetsarna förenade
genom en tunn grafitskiva, som, då strömmen påsläppes, smälter bort och lämnar
spetsarna fria, så att ljusbågen kan bildas.
Det väckte stort uppseende, när den första elektriska gatubelysningen med dylika
brännare anordnades i Paris 1877. Vid det följande årets stora världsutställning hade
ett betydligt antal ingenjörer och affärsmän tillfälle att se denna briljanta belysning,
och därigenom kom anläggningen att giva impulsen till en omfattande och livlig
verksamhet inom den elektriska belysningstekniken. Här i Sverige gjorde man första gången
bekantskap med de Jablochkoffska lamporna hösten 1878, då Blanchs kafé i Stockholm
upplystes på detta sätt. Lamporna, som brunno 4 st. i serie, användes först inne i
rummen, men, då ljuset visade sig mindre stadigt och skiftande i olika färger och således
var föga lämpligt för innebelysning, flyttades de ut i trädgården. Efter någon tids
begagnande slopades de helt och hållet.
Att de Jablochkoffska ljusen snart försvunno, berodde på vissa brister hos denna
uppfinning. Till en början bör ihågkommas, att dessa lampor måste matas med
växelström, så att båda kolen oupphörligt byta om poler och förbränningen blir jämn även
med lika grova kol. Det var denna användning av växelströmmen, som delvis föranledde
konstruerandet av Grammes växelströmsmaskin. Större betydelse hade ljusens
jämförelsevis korta brinntid av blott två timmar. För att erhålla ungefär åtta timmars
brinn-tid måste man således ha fyra ljus i en lampa och inrätta denna så, att det utbrända ljuset
genom en självverkande omkopplare ersattes med ett nytt. Slutligen var det en
betänklig brist hos hela systemet, att, om ett ljus slocknade, detta medförde hela
strömkretsens avbrytande, varvid samtliga lampor, som voro inkopplade i denna strömkrets,
släcktes.
Någon tid efter Jablochkoff lyckades det v. Hefner-Alteneck att konstruera
en regulatorlampa, den s. k. dijferentiallampan, vilken frammatar kolstängerna i mån
av deras förbränning, men utan att den ena lampan härvid blir beroende av den andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
