Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Det elektriska ljuset, av K. J. Laurell - Bågljuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BÅGLJUSET. EFFEKTBÅGLAMPOR.
167
på sådant sätt, att då ljuset går genom densamma, ljusstrålarna brytas i önskad riktning.
Denna brytning sker på samma sätt som i en vanlig glasprisma. Vid båglampor för ytter-
Fig. 175. Ljusbågsrum och blåsmagnet vid
en effektbäglampa.
T
Fig. 176. Ventilationsanordning vid en
effektbäglampa.
Fig. 177. Ljusfördelningskurvor för effektbäglampa med och
utan prismakupa.
belysning är det ofta önskvärt att erhålla en ljusfördelningskurva med en sådan form,
att den största ljusstyrkan erhålles i en riktning c:a 20° under horisontalplanet. Fig. 177
visar tvenne typiska ljusfördelningskurvor för en effektbåglampa med kol bredvid
varandra. Av dessa framgår tydligt diopterkupans inverkan. Å fig. 176 visas
cirkulations-vägen för de av effektkolen
bildade rökgaserna. Därigenom att
en kondensationskammare
anordnats vid c å fig. 176, förhindras att
gaserna avsätta sig på glaset.
Båg-lampskuporna behöva vid denna
anordning ej putsas så ofta som
i annat fall.
Fig. 178 visar det yttre
utseendet av en effektbåglampa med
över varandra placerade kol av
Siemens-Schuckerts konstruktion.
De å tabellen sid. 151 angivna
värdena å ljusutbytet hänföra sig
till denna lampa vid
användan
det av s. k. Albakol (Blondelkol för vitt ljus).
Å fig. 179 visas anordningen av lampkuporna och ventilationen vid en
långtidseffektbåglampa av samma firmas konstruktion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
