Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Det elektriska ljuset, av K. J. Laurell - Glödljuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLÖDLJUSET. HISTORIK.
177
struerade glödlamporna användes jämte platinatrådar även smala stavar av retortkol.
År 1859 lär Farmer enligt egen uppgift ha upplyst sitt hus i Newport med 42
glödlampor och skulle alltså kunna berömma sig av att hava utfört den första
belysningsanlägg-ningen inomhus. Ungefär vid samma tid (1858) återupptog de Changy, efter nära
halvt-annat årtionde, sina försök och erhöll även patent på en glödlampa. På grund av den
redogörelse för denna lampa som lämnades av Jobard uppdrog franska
vetenskapsakademien åt en kommitté, under ordförandeskap av Deprez, att pröva uppfinningen. De
Changy, som ännu icke fått sitt patent beviljat, var emellertid icke benägen att för
tillfället lämna vidare upplysningar om densamma, varför Deprez förklarade, att de Changy
icke längre kunde göra anspråk på att anses som vetenskapsman, då han önskade göra
affärer med sin uppfinning, samt att akademien icke vidare ville taga någon befattning
med honom. Sedan dess ha tiderna förändrats och människorna med dem. Men de
Changy uppgav i alla fall, efter detta mindre uppmuntrande besked, hela saken, och först
mer än tjugo år senare blev han i tillfälle att göra sina anspråk gällande och visa, att han
varit på riktig väg.
Här bör dock anmärkas, att glödlampan i själva verket endast småningom kunnat
utveckla sig, även om de påbegynta försöken blivit fortsatta. Detta berodde givetvis
på att vid denna tidpunkt ännu ej den elektriska dynamomaskinen uppfunnits och en
praktisk användning av glödlamporna därigenom ej var möjlig. Så länge man endast
hade att tillgå galvaniska batterier, kunde glödlampan liksom båglampan icke användas
för annat än vetenskapliga förevisningar eller studieändamål. Först genom uppfinnandet
av dynamomaskinen (Pacinotti 1861 och Gramme 1870) erhölls en ny impuls att
återupptaga och utbilda glödlampsbelysningen, och det var i främsta rummet problemet
om den elektriska energiens distribuering i större skala, som eggade elektroteknikerna
att slå in på denna väg i hopp att därigenom komma till det eftersträvade målet, det
elektriska ljusets allmänna användning.
År 1873 försökte ryssen Lodygin att konstruera glödlampor med kolstänger, och
han efterföljdes av två andra landsmän, Konn och Buligin, som sysselsatte sig med
liknande försök. Konns lampor skola en längre tid hava begagnats i en handelsbutik i
Petersburg.
Alla dessa försök ledde dock icke till vidare praktiska resultat. De visade
emellertid, att kolet var ett passande material till glödkroppar, och användandet av detta ämne
hade naturligtvis till följd, att den glödande kroppen anbragtes i en lufttom ballong för
att på detta sätt hindra det vitglödande kolets förbränning. Därmed voro också den
nutida glödlampans väsentliga beståndsdelar givna, och tvivelsutan bör det
uppfinnings-arbete, för vilket i det föregående redogjorts, betraktas såsom grundläggande. Vad
sedan följde var blott glödlampans lämpande för den praktiska användningen. Detta
efterarbete får icke underskattas, men man bör likväl icke glömma, att glödljuset —
d. v. s. åstadkommande av ljus genom att medelst elektrisk ström bringa en fin ledare
i glödning — redan länge varit känt, när det vid slutet av 1870-talet, såsom resultatet
av flera uppfinningar på detta område, började erhålla sin välbekanta hastiga
utbredning. Vi komma nu till denna senare avdelning av glödlampans historia, d. v. s. dess
lämpande för praktiskt bruk.
Såsom i det föregående omtalats, hade man funnit det vara omöjligt att medelst
båglampor erhålla svagare ljuskällor. Man försökte därför att med begagnande av
strömmens värmeverkningar i fasta ledare åstadkomma en lämplig liten elektrisk lampa. Det
var i slutet av 1870-talet, som man både i Amerika och England på flera håll tog i tumed
12—220535. Uppfinningarnas bok. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
