Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Det elektriska ljuset, av K. J. Laurell - Belysningsteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BELYSNINGSTEKNIK. BELYSNINGSVÄRDEN.
201
gående praktiskt taget dubbla ljusmängden vid elektrisk belysning jämfört med
fotogenbelysning. På liknande sätt kan kostnaden beräknas för varje annan lampstorlek
och. vid andra strömpriser.
Ovan angivna exempel avser endast att ge en orienterande bild av kostnaden för
den elektriska belysningen. Där elektrisk energi finnes tillgänglig, har erfarenheten visat,
att densamma i ekonomiskt hänseende kan konkurrera med varje annan art av
belysning, såsom fotogen, gas och acetylen, vilket även haft till följd den elektriska belysningens
storartade utveckling under de senaste åren. På grund av den lätthet, varmed det
elektriska ljuset kan tändas och släckas, kan man på ett helt annat sätt ekonomisera med
detsamma än som är möjligt med annat artificiellt ljus, varför de ekonomiska fördelarna
i praktiken ställa sig ännu gynnsammare än som utvisas av en direkt jämförelse per
lys-timme i enlighet med det föregående.
Den elektriska belysningstekniken avser icke blott skapandet av nya ekonomiska
ljuskällor utan även deras rationella utnyttjande genom lämpliga hjälpmedel. Framför
allt gäller det ett riktigt val av lamptyper och armaturer samt en placering av desamma
på sådant sätt, att största möjliga belysning sverkan och minsta blandning erhålles.
Belysningsvärden. Ur hygienisk synpunkt får belysningen till sin storlek ej
understiga vissa av erfarenheten bestämda minimivärden, för att synorganet ej skall skadas
genom överansträngning. Enligt föregående (se Fotometriska grundbegrepp sid. 136)
upp-mätes belysningen till sin storlek i lux, och vi påminna oss därvid, att belysningen blir en
lux på en meters avstånd från ett normalljus, samt att belysningen avtar med kvadraten
på avståndet. Som orientering kan nämnas, att för skrivning och läsning erfordras 25—
50 lux, för ritning och finmekaniska arbeten 50—100 lux. För allmän belysning av rum,
trappor etc. bör belysningen vara 5—10 lux, räknat en meter över golvytan.
Erfarenheten har visat, att om man vid överslagsberäkningar antar ett normalljus
per kubikmeter, erhålles en mycket god belysning. Om exempelvis ett rum med 30
kvadratmeters golvyta och 3.5 meters höjd skall belysas, erfordras enligt denna regel c:a
100 nlj.
För ytterbelysning i städer räknas ett belysningsvärde av 4 lux och däröver som
mycket god, 2—3 lux som god och omkring 1 lux som normal belysning. Vid
vägbe-lysning på landsbygden nöjer man sig med värden under 0.1 lux. Några uppgifter från
Stockholm kunna i detta sammanhang vara av intresse. Vid Drottninggatan,
Regeringsgatan m. fl. gator användas för belysningen 2 st. 200 nlj. lampor per spänn vid ett avstånd
av 30 meter mellan spännen och en upphängningshöjd av 7—8 meter. Belysningen
varierar längs gatan räknat mellan 2—6 lux och är i medeltal c:a 4 lux. På Norrbro är
belysningen mycket stark och varierar mellan 10—40 lux. Som jämförelse kan vidare
nämnas, att belysningen vid månsken i runt tal uppgår till 0.1—0.2 lux, samt att
dagsbelys-ningen vid middagstiden under året varierar från 600—150000 lux. Vanlig tryckstil
kan med mycket stor svårighet läsas vid 0.1 lux och utan ansträngning vid 10 lux.
Som vi redan förut nämnt, måste icke blott belysningen till sin storlek vara
tillräcklig utan även ljuskällorna anordnas så, att blandning undvikes, och detta är numera
särskilt viktigt, sedan de intensivt lysande halvwattslamporna kommit till allmän
användning. Mot denna enkla regel brytes mycket ofta vid valet av lampor och armaturer samt
deras placering. Det ligger ju inom vars och ens erfarenhet, att synförmågan starkt
nedsättes genom bländningen från en mötande bils strålkastare, särskilt då man går längs
en relativt svagt belyst gata. Varje ljuskälla verkar mer eller mindre bländande, så fort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
