Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Elektriska ledningar och distributionssystem, av K. J. Laurell - Ledningsanläggningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEDNINGSANLÄGGNINGAR. STATENS LEDNINGSNÄT.
279
anläggning vid Hällsjön. Kraftledningen, som var 15 kilometer lång, arbetade med en
spänning av 9 500 volt. Denna anläggning, som på sin tid väckte mycket stort uppseende,
byggdes av den kände svenske elektroteknikern och uppfinnaren Jonas Wenström,
anställd som teknisk chef vid Allm. Svenska Elektr. A.-B., vilken firma övertagit
Wen-ströms patent (1890) å trefasväxelströmssystemet för kraftöverföring. Denna anläggning
följdes snart av flera, därvid de stora järnverken i mellersta Sverige gingo i spetsen, så
att redan vid 1890-talets slut Sverige intog en ledande ställning beträffande elektrisk
kraftöverföring. Det är ej en händelse, att bergshanteringen, en av våra gamla stora
huvudnäringar, var den första, vid vilken elektrisk kraftöverföring i större skala
användes. Gruvföretagen och järnverken voro vid ifrågavarande tidpunkt landets största
industrier, som dessutom hade behov av stora kraftbelopp. Bland större äldre
kraftföretag kunna vi nämna Kvarnsveden-Domnarvet för 7 000 volt,
Brattforsen-Skråm-forsen-Örebro och Näs vid Dalälven-Sandviken, båda för 20 000 volt. I samma mån som
kraftbehovet och överföringslängderna ökades måste högre spänning väljas. Från år
1906 kunna vi anteckna kraftöverföringen Dejefors och Frykfors-Karlstad (30 kV),
år 1907 Yngeredsfors-Mölndal (40 kV), år 1908 Sydsvenska Kraftaktiebolagets
anläggningar för 55 kV. Efter dessa år utvecklades kraftindustrien mycket hastigt framför allt
genom de stora av staten byggda anläggningarna. Huru snabbt utvecklingen i
verkligheten gått, framgår bäst av att för 20 år sedan kraftproduktionen endast var c:a x/10
av den nuvarande. I svenska anläggningar för generering och fördelning av elektrisk
energi är för närvarande nedlagt ett kapital av c:a 750 millioner kronor.
Man har uppskattat den årliga kraftproduktionen i Sverige till omkring 2.5 milliarder
kilowattimmar, av vilken energimängd c:a 35 % förbrukas av trävaru- och
pappersindustrien, c:a 10 % av järn- och gruvindustrien, c:a 10 % av den mekaniska industrien,
c:a 5 % av järnvägar och spårvägar samt ungefär 10 % för hemmen och det borgerliga
behovet i städer och på landsbygden. Resten c:a 30 % användes för elektrotermisk och
elektrokemisk industri.
Ungefär vid samma tidpunkt som gruvbolagen anlade sina kraftverk, började
belysningsanläggningar för städer och större samhällen byggas. I vanliga fall voro dessa
kraftstationer avsedda för ångdrift och endast då vattenfall fanns att tillgå i närheten
av samhället användes vattenkraft för alstrande av den elektriska strömmen. Sålunda
anlades 1890—92 elektricitetsverket i Stockholm, vilket förut beskrivits i samband med
kapitlet stadselektrifiering.
Till de äldsta elektricitetsverken i Sverige för belysningsändamål hör Härnösands
elektricitetsverk. Denna stad torde måhända kunna berömma sig av att vara den första
ej endast svenska, utan t. o. m. europeiska stad, som mycket tidigt skaffat sig fullständig
elektrisk gatubelysning. Redan i december månad 1885 tändes nämligen därstädes de
elektriska båglamporna för första gången.
För att landets vattenkraft skulle kunna utnyttjas på ett rationellt sätt i
nationalekonomiskt syfte beslöt Sveriges riksdag år 1908 inrättandet av Statens
Vattenfalls-verk, för förvaltning och utnyttjande av statens vattenfall och kanaler. Till följd av
detta beslut började Kungl. Vattenfallsstyrelsen den 1 januari 1909 sin verksamhet.
Det första vattenfall, som utbyggdes av staten, var Trollhättan. Redan år 1906 hade
man påbörjat detta arbete och år 1910 kunde den första maskinen igångsättas. För
närvarande äro 13 maskiner installerade för en sammanlagd effekt av omkring
120 000 hkr. varför denna kraftstation med avseende på effekten är den största i
Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
