Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Elektricitetens motoriska användning, av A. J. Körner - Elektrisk drift inom skilda industrier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISK DRIFT INOM SKILDA INDUSTRIER.
479’
Fig. 512. Elektriskt driven stickmaskin.
motorn med shunt- eller kompoundkarakteristik, medan den senare kräver
seriemotorer eller ock omställbara mekaniska växlar. I vissa specialfall, t. ex. vid mycket
stora maskiner, där vittgående reglering fordras, har det visat sig ändamålsenligt att
anordna drift medelst s. k. Ward-Leonardsystem, d. v. s. med en särskild generator för
maskinen i fråga, från vilken dess drivmotor erhåller ström av variabel spänning,
varigenom ernås en fullt kontinuerlig hastighetsreglering från noll upp till maximum
(se närmare sid. 482).
Med avseende på de vanligaste driftskombinationerna torde följande vara av
intresse.
Vid svarvar varierar kraftförbrukningen mellan c:a 1.5 hkr för mindre
gängskär-ningssvarvar upp till c:a 70 hkr för stora karusellsvarvar. Motorns placering är
skiftande, vid gängskärningssvarvar än under, än
över spindeldockan, och kraftöverföringen kan
ske med rem, kedja eller kuggväxel. Då
regle-ringsbehovet vid svarvar oftast är så
omfattande, att det ej kan tillgodoses enbart på
elektrisk väg, användes ofta samtidigt mekanisk
reglering genom omställbara utväxlingar.
Härvid användes den elektriska regleringen för
hastighetens omställning under gång, för
vilket ändamål den särskilt väl lämpar sig. Vid
användning av likströmsmotorer kan räknas
med en hastighetsreglering av i genomsnitt
upp till 1: 3. Vid växelström har
induktions-motorns bristfälliga regleringsmöjligheter
tidigare utgjort en väsentlig olägenhet vid
enkeldrift av större arbetsmaskiner, men efter
de senare årens utveckling av de reglerbara
kommutatormotorerna hava möjligheter
be-retts för tillgodoseende av de viktigaste
kraven även med avseende på hastighetsreglering
vid växelströmsdrift. Så har hos oss Asea utvecklat den efter sin uppfinnare
benämnda Schrage-motorn med hastighetsreglering vid mindre effekter upp till c:a 1: 3.5
och shuntkarakteristik, vilken motor funnit en viss användning för drift av reglerbara
arbetsmaskiner. Fig. 513 visar sålunda en hjulsvarv utrustadmed denna motortyp för
en hastighetsreglering av 1: 3.3, vilken kombinerats med tvenne genom växelsystemet
bestämda grundhastigheter.
Borrmaskiner drivas numera elektriskt från den minsta typen av handborrmaskiner
upp till de största specialborrmaskiner med motorer på c:a 100 hkr. Medan
handborrmaskinernas effektbehov vanligen rör sig om bråkdelar av hästkrafter, kräva de ur dem
utvecklade transportabla borrmaskinerna, anordnade å särskilda kaxror, upp till 5—6
hkr. Bland stationära motortyper av mindre kapacitet äro att nämna bänk- och
väggborrmaskiner, drivna antingen med fast kopplade motorer eller med remöverföring.
Av större typer lämpa sig särskilt radialborrmaskiner för elektrisk drift, enär här
supportens svängbarhet lägger hinder i vägen för mekanisk kraftöverföring. Här drives
borrspindeln av en å supporten anbragt vertikalmotor, medan vertikalrörelsen ombesörj es
av en annan motor, uppsatt å borrmaskinens stativ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
