Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Elektricitetens motoriska användning, av A. J. Körner - Elektriska transportanordningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516
ELEKTRICITETENS MOTORISKA ANVÄNDNING-
Fig. 549. Trefaskontroller.
tioner modifieras på så sätt, att såväl den fasta som den rörliga kärnan utföres av
tunna, mot varandra isolerade plåtar, i ändamål att undgå energiförluster och
uppvärmning på grund av virvelströmmar. Även måste anordnas s. k. dämplindning eller
kort-slutningslindning å kärnan för att minska de
vibrationer, som det pulserande fältet eljest framkallar.
Sänkbromsar kunna vid mindre laster anordnas av
mekanisk konstruktion, men ofta, och nästan alltid
vid större lyftanordningar, användas elektriska
sänk-bromsanordningar. Det enklaste sättet vid likströms
seriemotorer är att omkoppla motorn så, att den får
arbeta som generator, driven av lasten, och avgiva
den därunder i elektricitet omsatta energin till ett
särskilt för ändamålet inkopplat
avlastningsmot-stånd. Vid likströms shuntmotorer samt
trefasmotorer utnyttjas för bromsningsändamål den för dessa
motorer karakteristiska egenskapen att vid en
hastighet, obetydligt högre än den motorn antager i
obelastat tillstånd, utan någon ändring av den elektriska
kopplingen övergå till att arbeta som generatorer,
varvid de till nätet i elektrisk form avgiva den energi, som tillföres dem genom den vid
sänkningen drivande lasten. Dylika motorer bromsa följaktligen fullständigt
automatiskt, så snart lasten söker att öka deras hastighet; så länge de äro anslutna till
strömkällan, kan lasten ej uppnå större hastighet än några få procent över den normala
(jfr gruvspel, sid. 506).
Anordningar för lossning och lastning av kol, malm o. d. sammansättas visserligen till
stor del av samma maskinelement som i föregående berörts, men erbjuda i vissa fall
så intressanta specialkonstruktioner, att ett närmare omnämnande torde vara på sin plats.
Dylika lossnings- och lastningsanordningar hava under de senaste årtiondena i
väsentlig grad moderniserats med elektricitetens hjälp. Ännu vid 1870-talets slut
använ
Fig. 550. Koltraverser vid Berwind Fuel Co., U. S. A. (General Electric.)
des för lossning av malm och kol från fartyg enkla skottkärror, och man kan nu, då de
största malmångare med elektriska anordningar lossas på några få timmar,
knappast göra sig en föreställning om detta tidsödande och kostsamma arbete. I början av
1880-talet infördes de första lossningstraverserna, dock fortfarande med lastning för hand
från fartyget. Dessa traverser, såväl som tillhörande hissanordningar, drevos med ånga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
