Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Elektricitetens motoriska användning, av A. J. Körner - Elektriska transportanordningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISKA TRANSPORTANORDNINGAR UTOMHUS.
519
Fig. 554. 50 tons likströmslokomotiv för växlingstjänst.
(General Eléctric.)
kontrollera är försedd med lägen för särskilt låg hastighet i ändamål att kunna
manövrera kranen mot vindtryck i hårt väder. I vissa fall, då kranen måste förflyttas ofta
och vid särskilt tunga konstruktioner, användes även indirekt manövrering med
hjälp av strömbrytare, styrda av elektromagneter, vilkas till- och frånslagning sker
genom en i manöverhytten anbragt kontroller. Skyddsanordningarna vid dylika kranar
utgöras i regel av maximalutlösning, inställbar på lämplig överbelastning, samt
gräns-lägeströmbrytare, som frånslå strömmen vid passerandet av vissa ändlägen.
Vid växelström kunna för lyftning öppna kranmotorer användas. För särskilt
snabbgående hissmaskinerier måste användas långsamtgående motorer med liten
svänghjuls-effekt samt direkt koppling till hisstrumman. Med avseende på manöveranordningar
användas för mindre hissar vanliga kontroller med solenoidbroms, medan för större
hissar indirekt manövrering med hjälp av kontroller och elektromagnetiskt styrda
reläströmbrytare måste
tillgripas. För
horisontalförflyttning av traverser användas
antingen öppna
kranmotorer i skyddskur eller helt
kapslade motorer med fri
uppställning. Solenoidbroms
användes för att förmedla
traversens stoppande, ofta
nog även en extra broms för
att förhindra dess drift för
hård vind, då så erfordras.
För inlastning av malm
och kol från järnväg till
fartyg begagnas numera
ofta anordningar med
ned-fällbara lastrännor, i vilka
järnvägsvagnarnas innehåll
dumpas och sedan faller direkt ned i fartygets lastrum. Höjning och sänkning av
dessa lastrännor sker numera elektriskt, varvid en enda motor kan göra tjänst för ett
större antal. På vissa håll användas för liknande ändamål elektriskt drivna
remtransportörer av betydande dimensioner. Vilken grad av utveckling dylika
anordningar numera nått, framgår bäst av Baltimore & Ohio R. R. Companys anläggning i
Baltimore som exempel, där 8 000 ton kol kan inlastas å en ångare på mindre än 3 V2
timme.
För tyngre transporter på längre avstånd inom industri- och upplagsområden komma
huvudsakligen i fråga elektriskt drivna transportbanor av olika slag. På dylika banor kan
antingen energien tillföras, såsom vid spårvägar, medelst kontaktledning, eller kunna
acku-mulatordrivna fordon användas. På de senaste årtiondena, sedan de lätta alkaliska
ackumulatorerna av Edisons och Jungners system kommit i marknaden, hava
ackumulatorlokomotiv och -vagnar för dylika smärre behov nått en alltjämt stigande popularitet.
Maskinkraften för dylika lokomotiv kan variera högst betydligt, från ett tiotal hästkrafter
eller t. o. m. därunder, upp till det tiodubbla. Ännu större kraftbelopp komma i fråga för
rangeringslokomotiv, vilka dock snarare äro att räkna till området för elektrisk
järnvägsdrift i egentlig mening. För mindre effektbelopp användas ej sällan motorer av normalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
