Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Elektricitetens motoriska användning, av A. J. Körner - Elektrisk spårvägsdrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
530
ELEKTRICITETENS MOTORISKA ANVÄNDNING.
skenförbindningar, kopplingsstycken av koppartråd eller kopparband, som med olika
anordningar fästas vid skenornas ändar bakom skarvjärnen i avsikt att reducera över-
Fig. 568. Skenförbindning.
Fig. 569. Trolley.
Fig. 570. Släpbygel.
gångsmotståndet. Skenförbindningarnas goda utförande och rikliga dimensionering
är ofta nog en fråga av rätt stor betydelse med hänsyn till de s. k. vagabonderande
strömmarna. På grund av motståndet i
skenledningen läcker nämligen alltid en större
eller mindre del av återgångsströmmen
från skenorna ut i jorden och söker sig
denna väg tillbaka till matningspunkten;
dessa jordströmmar åstadkomma genom
elektrolys frätskador å i närheten
nedlagda gas- och vattenledningsrör samt
andra järnkonstruktioner. Med hänsyn
till elektrolysen, som i större städer kan
medföra betydande olägenheter, måste
spänningsfallet i skenorna reduceras så
mycket som möjligt, d. v. s.
skenledningens motstånd skall vara litet och avståndet mellan
matningspunkterna ringa.
Med avseende på kontaktapparaten för
strömmens överförande från tråden till vagnen hava
utbildats tvenne system, det ena den s. k. kontaktrullen
eller trolley’n, förut omnämnd, det andra släpbygeln.
Trolley’n består av en rund skiva med en ränna i
ytterkanten, vilken underifrån med hjälp av en fjädrande
stång pressas mot tråden. Skivan roterar under farten
kring sin medelpunkt. Teoretiskt synes denna apparat
besitta vissa företräden, då dess friktion mot tråden
tack vare rullningen blir relativt ringa. Praktiskt har
den däremot olägenheter, framför allt lättheten för
ur-spåring, om ej kontakttråden absolut jämnt följer
spårets mitt. I trots härav har den intill senare år i
Amerika med envishet hållit sig kvar, medan man i Europa
sedan länge använt sig av den ursprungligen av
Siemens införda släpbygeln (fig. 570). Denna består av
en fjädrande bygel, vars övre omböjda kant är försedd
med en s. k. slitskena av lämpligt material, oftast
alu
minium. För att minska friktionen mot tråden är denna skena utförd av U-sektion med
den öppna rännan mot kontakttråden och fylld med konsistensfett eller liknande lämpligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
