Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Elektricitetens motoriska användning, av A. J. Körner - Elektrisk järnvägsdrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
542
ELEKTRICITETENS MOTORISKA ANVÄNDNING.
ränta dessa banors anläggningskostnader, vilket förklarar, att de hittills kommit till
utförande endast i miljonstäder. En av de tidigaste elektriskt drivna underjordiska
banorna öppnades i Paris i samband med världsutställningen därstädes år 1900. Denna
första linje efterföljdes under de närmaste åren av ett flertal andra, sammanlagt
representerande en längd av c:a 80 km. och betingande en kostnad av nära 450 milj. francs.
Genom denna storslagna anläggning ryckte Paris, vars kommunikationer tidigare varit
i viss mån primitiva, upp i raden av de med hänsyn till samfärdsmedel bäst utrustade
städer i världen. I Berlin öppnades 1902 den första elektriskt drivna banan för
snabbtrafik med en väglängd av c:a 10 km.; senare hava följt utvidgningar av sådan omfatt-
Fig. 583. Typisk anordning av upphöjda och underjordiska banor i modern storstad
(projekt för Berlin).
ning, att för närvarande ett 30-tal kilometer äro i drift, utgörande sträckvis upphöjda,
sträckvis underjordiska banor, samtliga tillhöriga »Gesellschaft für elektrische
Hoch-und Untergrundbahnen». Kraftigare hava de underjordiska banorna emellertid utvecklats
i New York, där arbetet å de första linjerna påbörjades år 1900. Dessa linjers
sammanlagda längd utgjorde c:a 32 km., allt flerspåriga sträckor med en total längd enkelspår
av c:a 100 km. Samtliga linjer anlades på Manhattan. Sedermera har det underjordiska
nätet högst avsevärt utvidgats och omfattar nu ett flertal linjer under Hudsonfloden
såväl västerut till Jersey City som söderut till Brooklyn. Några närmare detaljer
rörande New Yorks underj ordsnät torde förtjäna intresse.
I samband med genomförandet av anläggningens första byggnadsskede uppfördes
en kraftstation vid North River, avsedd att rymma 11 ångmaskindrivna enheter om 5 000
kilowatt vardera för själva bandriften samt fyra 1 250 kilowatts ångturbindrivna aggregat
för belysning. Spänningen var för de stora generatorerna liksom vid de upphöjda banorna
11 000 volt, trefas, vid 25 perioder pr sek. Energien överföres till understationerna, för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
