Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Elektricitetens motoriska användning, av A. J. Körner - Elektrisk järnvägsdrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
580
ELEKTRICITETENS MOTORISKA ANVÄNDNING.
Fig. 617. 70 tons godstågslokomotiv för Riksgränsbanan. (A. E. G.)
Under de senare åren har anläggningen väsentligt utvidgats genom beställning av
nya lokomotiv, utförda i likhet med vissa schweiziska lokomotiv med kuggväxlar
och blindaxel, men utan vevstakar, se fig. 619, varjämte elektrifieringen utsträckts
först till Gellivare och senare till Svartön. I samband härmed hava särskilda åtgärder
vidtagits för svagströmsstörningarnas motverkande, sedan vid anläggningens planerande
träffade dispositioner i detta avseende ej visat sig tillräckliga. Så har bland annat i
kontaktledningen insatts
sugtransformatorer med
ett inbördes avstånd av
1,5 km., varjämte
svag-strömsledningarna på de
flesta sträckor betydligt
avlägsnats från banan.
På hela sträckan
Riksgränsen—Svartön (c:a 434
km.), som sedan 1922
varit i helt elektrisk drift,
trafikera ett 50-tal
lokomotiv av olika typer, och
denna bana utgör en av de mest betydande elektriskt drivna järnvägar i Europa.
Elektrifieringen Stockholm—Göteborg representerar den senaste utvecklingsfasen
av svensk statsbaneelektrifiering. Gent emot den norrländska stambanan erbjuder
Fig. 618. Boggieram med motor för 70 tons godstågslokomotiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
