Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Elektricitetens motoriska användning, av A. J. Körner - Elektrisk järnvägsdrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
582
ELEKTRICITETENS MOTORISKA ANVÄNDNING.
Till sist må beröras ett av de mera löftesrika nya uppslag, som framkommit under
de senare åren, det s. k. Kando-systemet, så benämnt efter sin upphovsman, ungraren K. v.
Kando. Detta system är liksom det förut beskrivna systemet för Norfolk & Western
och Virginian Rrd ett fasomformningssystem, men skiljer sig därutinnan från det tidigare,
att det avser direkt användning av de mera högfrekventa kommersiella periodtalen 50
och 60 pr sek. Det är emellertid även användbart för 25 och 16 2/3 per., ehuru dess
fördelar här komma mindre till sin rätt.
Kando-systemet karakteriseras av en högspänd synkron fasomformare, direkt
ansluten till linjen. Denna maskin är försedd med två lindningar, en yttre enfaslindning
i egna spår och en inre, intill luftgapet förlagd trefaslindning, som anslutes till de
lågspända trefasiga drivmotorerna. För ernående av nödig isolationssäkerhet är statorn
innesluten i en oljebehållare, som mot luftgapet begränsas av en utefter statorplåtens
luftgapssida förlagd bakelitcylinder. Den synkrona omformaretypen möjliggör vid
högre periodtal mer eller mindre nödvändig faskompensering. En annan
anmärkningsvärd detalj hos systemet är dess automatiska reglering av motorspänningen i beroende
av belastningen på sådant sätt, att motorerna arbeta med maximal verkningsgrad vid alla
belastningar. Denna reglering åstadkommes med hjälp av en särskild å
magnetiserings-maskinen verkande regulator, varjämte särskilda konstruktiva anordningar äro
vidtagna vid omformaren i syfte att göra densammas primärlindning möjligast oberoende
av variationer i sekundärlindningens spänning. En annan värdefull egenskap hos
omformaren är att kortslutningsströmmen är mindre än fullbelastningsströmmen, vilket
väsentligt förminskar olägenheten av kortslutningar med hänsyn till såväl
spänningsförhållandena å linjen som till svagströmsstörningar.
Motorutrustningen anordnas på vid trefaslok gängse sätt, d. v. s. med
kaskad-eller polomkoppling eller kombinationer av båda, varigenom utan svårighet kan erhållas
upp till 5 grundhastigheter. Vid de höga poltal, som för högre frekvenser bliva
ofrånkomliga vid direktkoppling utan kuggväxlar, blir motorernas effektfaktor relativt låg;
dock spelar detta här icke någon nämnvärd roll, då omformaren kompenserar
fasförskjutningen gent emot linjen.
Användningen av Kando-systemet vid högfrekventa trefaskraftnät förutsätter i
regel enfasig uttagning av kraften, varvid anslutningen sektionsvis skiftas mellan olika
faser. Olägenheten av den härvid uppkommande snedbelastningen reduceras härvid
väsentligt genom den goda effektfaktorn, som över större delen av arbetsområdet kan
hållas mellan 0.95 och 1.
Lokomotiv av detta system kännetecknas av synnerligen god viktsutnyttj ning,
väsentligt bättre än vad i allmänhet kan uppnås vare sig vid vanliga enfaslokomotiv
eller vid högspända likströmslokomotiv. Ett lok av denna typ, f. ö. den först utförda
större provmaskinen, avsedd för ungerska statsbanorna, visas av fig. 620. Det är
utrustat med tvenne motorer, vardera bestående av en 18-polig huvudmotor och en i
densamma koncentriskt inbyggd 6-polig bimotor. Genom lämpliga kombinationer erhållas
fyra grundhastigheter, liggande mellan 25 km. och 67 km. pr timme. Lokets vikt pr
hästkraft är 30 kg.
Kando-loket kan betraktas som det första lyckade försöket att bygga en för
kommersiella periodtal användbar maskin utan den prohibitiva konstruktionsvikt, som
Ward-Leonard-systemet i allmänhet åtminstone tidigare medfört. Emellertid har även detta
sistnämnda system på senare tid återupptagits av amerikanska firmor, och det synes
ingalunda uteslutet, att det för vissa ändamål kan komma att uppleva en renässans. Av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
