Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Elektricitetens motoriska användning, av A. J. Körner - Elektrisk järnvägsdrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISK JÄRNVÄGSDRIFT. UTAN KONTAKTLEDNING.
585
försökts att utrusta linjelokomotiv med ackumulatorer, av skäl som i det föregående
antytts; och på teknikens nuvarande ståndpunkt torde ej heller föreligga några
utsikter att ekonomiskt och tekniskt kunna lösa detta problem, som förutsätter
batterikapaciteter av storleksordningen tiofalt vad som vid ackumulatorvagnarna kommer
till användning.
Ett annat uppslag till frågan drift utan kontaktledning utgör under senaste
årtiondet utarbetade typer av lokomotiv och vagnar med förbränningsmotorer i kombination
med elektrisk överföring å själva fordonen. Närmast till hands ligger givetvis att aptera
dessa motorer för direkt drift av fordonets axlar med hjälp av mekanisk utväxling av ett
eller annat slag. Så har även försökts och en hel del dylika vagnar, i synnerhet för
bensindrift, äro även i praktiskt bruk i olika länder. Det gäller här vid mindre effektbelopp
i stort sett intet annat än att överföra den vanliga automobilens drivanordning till
järn-vägsbruk. Dylika motorvagnstyper hava bland annat förts i rörelsen av den stora ameri-
Fig. 622. Plan av 120 hkrs dieselelektrisk motorvagn.
kanska vagnfabriken J. G. Brill Company; de äro avsedda för en maximal hastighet
av 50—70 km per timme och 30—-40 sittplatser. Drivmotorn är som vid en vanlig
bil anbragt framtill, där vagnen är försedd med en tvåaxlig löpboggie. Vagnar för
större effektbelopp, upp till några hundratal hästkrafter, utföras av såväl tyska
som amerikanska firmor. I den mån effektbeloppen växa, ökas emellertid
svårigheterna vid direkt drift med explosionsmotorer på grund av deras begränsade
reg-leringsmöjligheter, framför allt igångsättning och reversering. Här kan
mellankopp-lingen av en elektrisk kraftöverföring mellan primärmotor och drivhjul åstadkomma
en flexibilitet, som tillfredsställer driftens fordringar. På denna basis konstrueras
s. k. bensinelektriska och dieselelektriska lokomotiv och vagnar, som under de senare
åren nått en viss om än begränsad utbredning. Principiellt äro båda typerna med
avseende på den elektriska utrustningen nära överensstämmande. Här torde därför
vara tillräckligt att något närmare ingå endast på den dieselelektriska typen, som
i vårt land utbildats fullt självständigt och av denna anledning erbjuder särskilt
intresse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
