Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Elektricitetens motoriska användning, av A. J. Körner - Elektrisk järnvägsdrift - Elektrisk fartygsdrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
586
ELEKTRICITETENS MOTORISKA ANVÄNDNING.
Dieselmotorns utomordentligt goda bränsleekonomi ställer denna motor med
avseende på driftkostnader synnerligen gynnsamt. För traktionära ändamål har den dock
förutom vad ovan nämnts om dess regleringsegenskaper även nackdelen av hög vikt per
hästkraft. Det blev därför nödvändigt, för att i någon mån neutralisera denna olägenhet,
att konstruera motorer för högre omloppstal än vad tidigare använts för stationära
ma-skinbr. Till dieselmotorn är direkt kopplad en likströmsgenerator, monterad å samma
ramverk. Generatorn arbetar direkt å de som vanliga spårvagnsmotorer utförda
driv-motorerna. Generatorn är försedd med vidsträckt fältreglering, så att motorerna kunna
igångsättas utan seriemotstånd. Å vagnen är vidare anbragt ett batteri, som bland annat
gör tjänst för igångsättning av dieselmotorn. Denna drives därvid av den som motor
å batteriet arbetande generatorn. Så snart motorn kommit upp i hastighet, frånkopplas
batteriet. All manövrering av vagnen försiggår med hjälp av i förarhytterna anbragta
kontroller, vilka såsom vanliga spårvagnskontroller äro försedda med en fram- och
backvals och en regleringsvals. Sedan fram- och backvalsen inställts i det önskade läget,
föres regleringsvalsen på sitt första läge, varvid dieselmotorn igångsättes. På nästa läge
inkopplas drivmotorerna, och vagnen går i gång. På de följande lägena ökas generatorns
spänning och därmed vagnens hastighet.
Ett spörsmål av viss betydelse vid dieselelektriska fordon är hastighetsregleringens
inverkan å effektförbrukningen. Då dieselmotorn har en mycket begränsad
överbelast-ningsförmåga — 10 å 20 % — är det av vikt, att kraftförbrukningen i stigningar ej genom
forcering drives för långt. För att i viss mån automatiskt kunna reglera denna
förbrukning brukar generatorn konstrueras med starkt fallande spänningskurva vid stigande
belastning. Härigenom motverkas belastningens stegring i den mån dragkraften ökas.
Dylika vagnar hava i vårt land utförts för effekter upp till några hundra hästkrafter
av Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget och Aktiebolaget Atlas-Diesel i samarbete.
För effektbelopp av den storlek som kräves vid linjelokomotiv har systemet väl
hittills endast undantagsvis funnit användning. Den elektriska överföringen medför
givetvis ej obetydliga kostnader, och man har därför på skilda håll gripit sig an med
försök att utarbeta andra överförings- och regleringsanordningar, som med mindre
kostnad skulle kunna ersätta de elektriska. Ehuru de konstruktioner, som härvid
framkommit, ännu ej hunnit i någon större utsträckning prövas i praktiken, torde det få anses
sannolikt, att detta problem kommer att nå en tillfredsställande lösning, varefter den
relativt komplicerade elektriska överföringen i viss mån torde förlora sitt berättigande
vid smärre effekter.
ELEKTRISK FARTYGSDRIFT.
De första försöken med elektrisk drift av fartyg datera sig c:a 20 år tillbaka. Sedan
dess har en rätt betydande utveckling å detta område ägt rum, om ock ej jämförlig med
elektricitetens användning på land för traktionsändamål. Orsaken härtill ligger i
avvikande tekniska förutsättningar, som närmare torde framgå av det följande.
Med några få undantag — för drift av smärre motorbåtar samt undervattensbåtar,
där ackumulatorer användas som strömkälla —spelar elektriciteten vid fartygsdrift alltid
rollen av transmission mellan primärmotorn och propelleraxeln. Det kan vid första
påseendet förefalla egendomligt, att en sådan transmission skulle medföra fördelar, som
kunde fullt motivera komplikationen med den elektriska mellanlänkens införande; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
