Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Elektricitetens motoriska användning, av A. J. Körner - Elektrisk fartygsdrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISK FARTYGSDRIFT.
591
På »New Mexico» hava därför använts kortslutna motorer, men av speciell konstruktion,
nämligen med tvenne rotorlindningar, av vilka den ena, den ytterst mot luftgapet
liggande, besitter högt motstånd och gör tjänst huvudsakligen under igångsättningsperioden.
Den undre lindningen har lågt ohmskt och högre induktivt motstånd, vilket senare
gör, att vid igångsättningen, då rotorfrekvensen är hög, denna lindning genomgås
av relativt ringa ström. Då full hastighet uppnåtts och rotorfrekvensen är ringa,
förhålla sig lindningarna på helt motsatt sätt. Den yttre lindningen med högt
motstånd motsvarar med avseende på sitt verkningssätt ett igångsättningsmotstånd, som
automatiskt urkopplas i den mån motorn arbetar sig upp i full hastighet. Vilken grad
av fulländning i fråga om manövreringens snabbhet man vid denna anläggning
uppnått, framgår tydligt nog av den omständigheten, att propellermaskineriets
reversering från fullt fram till fullt back kräver en tid av endast 20 sek. För att
under reverseringsperioden öka motorernas kraftpar, såväl för bromsning som för
acceleration, höjes generatorspänningen. En sådan höjning kan även tillfälligtvis
åstadkommas, när helst förhållandena så kräva inom de gränser, maskineriets
uppvärmning tillåter. I generatorernas övermagnetisering har man följaktligen den
möjligheten att tillfälligt öka propellermaskineriets belastningsförmåga, som understundom
kan tagas i anspråk, utan att därför behöva inlägga ökad konstruktionsvikt, som
under normala förhållanden ej skulle utnyttjas.
Vinsten av den elektriska överföringen å »New Mexico» har kunnat ganska noggrant
bestämmas genom jämförelse med ett likaledes nybyggt fartyg av ungefär samma
typ, »Pennsylvania», men försett med direkt kopplade turbiner för forcering och
mindre turbiner med kuggväxlar för hastigheter upp till c:a 15 knop. Vid provturer
visade sig, att »New Mexico» mellan 19 och 21 knop förbrukade 20 % mindre bränsle
än »Pennsylvania». Vid hastigheter omkring 15 knop ställer sig besparingen
väsentligt högre, omkring 30 %. Vid 10 knop gör sig de kuggutväxlade turbinernas
ekonomi bättre gällande; besparingen var vid denna hastighet relativt ringa.
Emellertid är det, som tidigare påpekats, ej endast bränsleekonomien, som är att taga
hänsyn till vid jämförelse mellan mekanisk och elektrisk utväxling. Särskilt i
samband med installationen å »New Mexico» har framhållits den stora betydelsen att vid
moderna jätteslagskepp kunna göra sig av med de långa propelleraxlarna, som måste
genomtränga ett flertal vattentäta skott och i flera avseenden öka fartygets sårbarhet.
Ehuru induktionsmotorn i regel bäst torde lämpa sig för större effektbelopp,
saknas ej exempel å andra lösningar. Så har av General Electric Co. i U. S. A.
utförts en anläggning för kustbevakningsfartyget »Cuba» med en 3 000 hkrs
synkronmotor. För ernående av nödigt igångsättningskraftpar har denna motor försetts med
en kraftig dämplindning i polerna, så att den under igångsättningen kan arbeta
praktiskt taget som en induktionsmotor. Fördelarna vid denna motortyp ligga däri,
att luftgapet kan väljas större än vid induktionsmotorn samt att fasförskjutningen
kan kompenseras, varigenom generatorn kan dimensioneras knappare. Huruvida
dessa fördelar uppväga olägenheterna av de sämre startningsegenskaperna kan sättas
i fråga och torde väl utvisas av kommande erfarenheter; i varje fall är detta försök
av stort intresse.
Maskinerier för undervattensbåtar röra sig med relativt begränsade kraftbelopp,
som i regel ej överskrida 1 000—1 500 hkr per enhet, för smärre fartyg därunder.
Tvenne dieselmotorer anordnas, en å var sida och vardera drivande en
likströmsgenerator och en propeller å samma axel. Med hänsyn till tvånget att sammanpressa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
