Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Användning av den elektriska strömmens värmeverkningar, av A. D. Widström - Elektriskt värme i bostaden och hushållet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
612 ANVÄNDNING AV DEN ELEKTRISKA STRÖMMENS VÄRMEVERKNINGAR.
Fig. 644. Elektrisk spis med kokplattor,
koklådor och stekugo. (Therma.)
det elektriska strykjärnet en särställning. I Schweiz gjordes år 1914 en undersökning
över antalet värmeapparater vid 28 av landets större elektricitetsverk med tillsammans
115 000 abonnenter. Det framgick att ungefär 29 % av dessa använde elektriska
strykjärn, under det att endast 6.5 % av hela antalet hade värmeapparater av annat slag. I
Stockholm äro förhållandena liknande: år 1921 funnos ungefär 17 000 strykjärn i bruk,
vilket motsvarar ett dylikt hos var femte av elektricitetsverkets abonnenter för
bostads-belysning.
För reguljär matlagning användas dels större direkt uppvärmda kokkärl och dels
apparater för indirekt uppvärmning samt i synnerhet på senare tid elektriska spisar, d. v. s.
kombinationer av flera apparater för indirekt uppvärmning t. ex. två eller flera kokplattor
tillsammans med en ugn och en koklåda (se fig. 644). För uppvärmning av vatten
användas ofta särskilda varmvattenapparater, vilka vanligen äro av ackumulerande
typ och hållas inkopplade dygnet runt, eller
endast när andra värmeapparater icke
användas.
Vid de direkt uppvärmda kokapparaterna,
där alltså värmeelementet är inbyggt i det
kärl, som skall upptaga det som skall kokas,
äro naturligtvis värmeförlusterna mycket
mindre än vid de indirekt verkande kokplattorna.
Vid dessa senare skall värmet övergå från
kokplattan till det på densamma placerade kärlet,
och vid beröringsytan mellan båda förefinnes
alltid ett visst värmeövergångsmotstånd, varav
följer att kokplattans temperatur blir
avsevärt högre än kokkärlets. Värmeförlusterna
från kokkärlet och kokplattan måste därför
alltid bli större än vid ett elektriskt kokkärl
med direkt uppvärmning. Trots att de senare
apparaterna alltså hava högre verkningsgrad, anser man numera, att kokplattorna äro
att föredraga för användning i köket, huvudsakligen av den anledningen, att i
kombination med dessa vanliga, enkla kokkärl kunna användas. De elektriska kokkärlen med
sina kontaktstift äro icke lätta att göra rena och fordra över huvud taget en mera
varsam behandling. De äro således mera på sin plats utanför köket.
En av Schweiziska Elektricitetsverksföreningen tillsatt kommission för elektriska
kokapparater avgav år 1916 en intressant rapport över resultatet av sina undersökningar,
ur vilken följande beträffande olika kokapparaters verkningsgrad må anföras:
Snabbkokare. V anliga kokapparater. Kokplattor incl. kokkärl.
Förluster till omgivningen 3-7 % 6-11 % 7—20 %
Förluster genom apparaternas värmekapacitet. . 8—12 % 10—25 % 30-40 %
Medelverkningsgrad 70-87 % 70-81 % 40—65 %
Verkningsgrad vid fortsatt kokning 85-90 % 80—89 % 70-80 %
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
