Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Användning av den elektriska strömmens värmeverkningar, av A. D. Widström - Elektriskt värme i bostaden och hushållet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISKT VÄRME I BOSTADEN OCH HUSHÅLLET. 613
Med »snabbkokare» menas här elektriska kokkärl med förhållandevis kraftiga
värmeelement. Ett kärl, som rymmer 2 1., och vari denna mängd vatten kan upphettas till
kokning på 17 minuter, har räknats till snabbkokarna, ett annat med 5 1. innehåll och 40
minuters uppkokningstid till »vanliga kokkärl». Med »medelverkningsgrad» förstås
förhållandet mellan den av kärlets innehåll upptagna värmeenergien och den totalt tillförda
energien, då kokapparaten är kall vid inkopplingen. Den verkningsgrad, som motsvarar
den användning en kokapparat får i praktiskt bruk, torde vara ett medelvärde mellan
nyssnämnda verkningsgrad och verkningsgraden vid fortsatt kokning. Bland
värmeförlusterna vid kokplattan lägger man särskilt märke till dem, som bero på
värmekapaciteten, d. v. s. den värmeenergi, som åtgår för uppvärmning av kokplattan och kokkärlet.
Genom att avkoppla strömmen några minuter innan innehållet i kärlet kokar upp, kan
man visserligen taga vara på en del av detta värme, och vid fortsatt kokning spelar
värmekapaciteten mindre roll, men en stor värmekapacitet medför alltid den olägenheten, att
den första uppkokningen går långsamt. De s. k. öppna kokplattorna representera ett
försök att överkomma denna olägenhet. Här ligga värmespiralerna fria, vanligen i uppåt
öppna rännor av chamotte, steatit eller annat eldfast isolationsmaterial, och värmen
avges till kokkärlet genom strålning från de glödande trådarna i elementet.
Värmekapaciteten är avsevärt mindre, men konstruktionen har sina särskilda olägenheter; dels äro
spiralerna ej tillräckligt skyddade vid en eventuell överkokning, och dels är även
verkningsgraden vid fortsatt kokning lägre än hos den täckta kokplattan.
Med ledning av nyssnämnda verkningsgradssiffror och med kännedom om
motsvarande värden hos en ved- eller gasspis skulle man kunna anställa en jämförelse mellan
kostnaden för det ena eller andra matlagningssättet. De siffror, som framkomma vid
en sådan undersökning, äro emellertid missvisande redan av den anledningen, att
möjligheten till ekonomisering med värmet ej är densamma vid de olika
matlagningsmeto-derna. En fullt riktig jämförelse kan erhållas endast genom att taga reda på den verkliga
åtgången under praktisk matlagning med användande av elektrisk energi respektive gas
eller ved. Sådana undersökningar finnas också utförda i rätt stort antal, och härnedan
skola några av resultaten angivas, varvid i första hand gasen skall användas som
jämförelseobjekt, då den är det bränsle, som beträffande bekväm användning och lätthet att
reglera kommer elektriciteten närmast. Förbrukningen av gas per person och dag uppgår
enl. Dettmar (Berlin, 19 1 2)......................................... 0.575 kbm.
Wyssling (Schweiz, 1918)........................................ 0.25—0.75 »
Försök utförda av Stockholms Gasverk (19 12).......................... 0.385 »
Wyssling har vid sina prov konstaterat, att åtgången av värme var mycket större
(från 27 till 47 %), när tjänstefolket skötte matlagningen, än när den omhänderhades av
husmodern. Då Stockholms Gasverks förbrukningssiffror erhållits vid ett prov, som
utfördes av deras experter (hos en familj av 6 personer och ett litet barn, d. v. s. 6.5
»personer»), torde alltså detta resultat representera ett minimum, som endast i undantagsfall
uppnås. Som praktiskt medelvärde kan man därför sätta en förbrukning av 0.44 kbm.
per person och dag, varvid man får komma ihåg, att åtgången i varje särskilt fall kan
variera rätt betydligt omkring detta tal.
Beträffande den elektriska matlagningen ge den förutnämnda schweiziska
kommissionens undersökningar vid handen, att förbrukningen i huvudsak varierar mellan 0.94
och 1.33 kilowattimmar per person och dag. Undersökningen omfattar 333 hushåll, och
medelvärdet för samtliga är 1.04 kWh per person och dag. Hushållets storlek är i
allmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
