Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Elektrisk bildöverföring, av H. Blomberg - 1800-talets kopieringstelegrafer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
686
ELEKTRISK BILDÖVERFÖRING.
terna endast arbeta mycket långsamt, och överföringshastigheten blev följaktligen
mycket liten.
Bains och Bakewells apparater innebära den principiella lösningen av
kopierings-telegraferingens problem. Därmed var också grunden lagd för utvecklingen av en
elektrisk bildöverföring i vidare bemärkelse. Deras apparater kommo dock aldrig till någon
praktisk användning, mest beroende på svårigheten att med deras anordningar erhålla en
tillfredsställande synkronism.
Casellis telegraf. Den av den italienske fysikern Caselli på 1850-talet konstruerade
och på samma princip grundade s. k. pantelegrafen kom däremot i bruk på en del
telegraflinjer i Frankrike i början av 1860-talet och väckte då genom de lyckade resultaten
stort uppseende. Den användes således för kommersiell telegrafering av handskrifter och
teckningar mellan Paris och Lyon, och till och med över den 800 km långa linjen mellan
Paris och Marseille lyckades man erhålla goda reproduktioner. På grund av att vid denna
tid något större behov av en dylik kopieringstelegraf ej förefanns, blev anläggningen dock
snart satt ur bruk.
I Casellis telegraf äro sändare- och mottagareblad ej anordnade på en cylinder utan
på en konvex, fast skiva, över vilken kontaktstiftet rör sig fram och tillbaka. Stiftet är
fäst på en stång, vilken är rörlig kring en fast punkt på den konvexa ytans axel, och
som erhåller en fram- och återgående rörelse genom inverkan från en mycket stor
pendel. Denna pendel hålles i gång genom tvenne elektromagneter, vilka omväxlande
magnetiseras av en liten kronometerpendel, vilken i sina ändlägen sluter kontakter.
Kronometerpendelns svängningstal bestämmer således den stora pendelns och alltså
kontaktstiftets rörelse. Sedan sändarens och mottagarens kronometerpendlar en gång
inställts på samma svängningstal, var i allmänhet ej någon korrektion behövlig under
den tid, som erfordrades för överföring av ett telegram. På grund härav kunde apparaten
arbeta med stor hastighet; ända upp till 150 tecken i sekunden kunde överföras.
Fig. 723 visar ett prov på med Casellis
telegraf överförd skrift. Batteriet på
sändarestationen är så inkopplat, att då
kontaktstiftet anligger mot metallskivan, blir
linjen shuntad med ett mycket litet
motstånd, och någon egentlig ström går ej ut
på linjen. Då stiftet glider över den
isolerande skriften, brytes denna shuntning,
och en strömstöt utsändes, varigenom
mot
svarande markering på mottagarepapperet erhålles. Skriften reproduceras således mörk
på vit botten, så som figuren visar.
I de beskrivna apparaterna åstadkommes reproduktionen på papperet i mottagaren
på élektrokemisk väg. Denna metods största fördel ligger i, att mottagaren blir av en
synnerligen enkel konstruktion, att en tydlig bild kan erhållas med relativt svag
inkommande ström samt att en stor överföringshastighet kan användas. Den till en början
som indränkningsmedel använda, ytterst giftiga cyankalilösningen ersattes snart med en
lösning av yodkalium och stärkelse, varigenom faran för förgiftning undanröjdes.
Användandet av fuktat, särskilt preparerat papper innebär dock alltid en rätt stor
olägenhet.
Fig. 723. Prov på skrift med. Casellis
pantelegraf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
