Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Telefoni, av H. Blomberg - Hörtelefonen - Bells telefon - Olika slag av hörtelefoner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLIKA SLAG AV HÖRTELEFONER.
717
■ra
Fig. 761. Grays telefonanordning 1876.
hörtelefon, såsom framgår av fig. 761, hämtad ur Grays ansökan. Som avsändare
A användes en cylinder, över vars botten är spänd en elastisk hinna, från vilken
en smal platinastav hänger ned i ett kärl med en dåligt ledande vätska, ex. vatten.
Då hinnan försättes i vibration, höjes och sänkes staven, varför
övergångsmotstån-det mellan den och vätskan ändras. Ledes en elektrisk ström från ett batteri genom
staven och vätskan, uppstå alltså mot
membranets vibrationer svarande strömvariationer, vilka
ledas till mottagaren B. Denna utgöres av en
elektromagnet E, framför vilken, i botten på en
resonator, är spänd en hinna med ett ankare av
mjukt järn.
Trots att Grays hörtelefon är av samma
konstruktion som Bells, måste Bell betraktas såsom
telefonens verkliga uppfinnare, ej endast formellt,
utan även reellt. Hans patentansökan var
nämligen resultatet av årslånga undersökningar och
framgångsrika experiment, vid vilka han prövat sin
konstruktions riktighet, under det att Gray endast
framlade ett förslag, i enlighet med vilket han trodde sig kunna lösa problemet.
Egendomligt är emellertid att se, hur mogen tiden var för denna uppfinning.
Olika slag av hörtelefoner.
Alltsedan denna tid har ett otal olika konstruktioner på hörtelefoner sett dagen.
Till att börja med framkommo de, såsom Dolbears och Edisons telefoner, för att
möjliggöra ett kringgående av Bells patent, och senare naturligtvis för att åstadkomma bättre
apparater. Ingen av dem har emellertid fått någon större användning, utan Belltelefonen
användes den dag som i dag är i en eller annan modifikation över hela världen såsom
hörtelefon, varav framgår konstruktionens genialitet.
Hörtelefonerna kunna i enlighet med sitt verkningssätt i huvudsak indelas i fyra
grupper: elektromagnetiska, elektrodynamiska, elektrostatiska och ter miska.
Elektromagnetiska hörtelefoner. I princip fungera dessa telefoner såsom
Belltelefonen och skilja sig från denna egentligen endast i fråga om det mekaniska utförandet.
Många av de framkomna konstruktionerna hava aldrig fått någon praktisk
användning, under det att andra begagnats för en kortare tid och sedan fått vika för bättre
typer. För speciella ändamål ha i olika länder utarbetats konstruktioner, vilka där
blivit standard.
Dostelefonen har magnetsystemet så anordnat, att det rymmes i en cylindrisk dosa,
ej större än att den täcker örat. Den användes vid mikrotelefoner samt vid
huvudtelefoner. I fig. 777 är en svensk mikrotelefon avbildad, och dostelefonen synes till höger. Den
permanenta magneten är ringformig och magnetiserad så, att vid två diagonala
punkter en nord- resp, sydpol bildats. Här äro två vinkelböjda polskor fastsatta, vilka
uppbära de båda spolarna. Magnetsystemet är inneslutet i en metalldosa, vilken
täckes av membranet och framför detta av ebonitlocket.
I en del dostelefoner är magneten utförd i form av ett likbent E, ställt vinkelrät mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
