Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Radioteknik, av E. Anderberg - Gnisttelegrafi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GNISTTELEGRAFI.
819
Fig. 899. Gniststräcka
(Tele-funken).
ett, utan över flera korta gnistgap. Elektroderna i dessa gnistgap gjordes icke i forna av
kulor eller spetsar, utan i form av plana, parallella ytor av ett väl värmeledande material,
och dessa ytor placerades mycket nära varandra. På gnistplattornas från gnistan vända
plan anordnades ytterligare stora kylytor, och hela
systemet avkyldes i vissa fall genom luftströmmen från en fläkt.
Konstruktionen av en sådan gniststräcka framgår av fig.
899. Denna anordning medför även den fördelen, att man
för att variera den använda effekten kan öka eller minska
antalet inkopplade gnistgap i sträckan genom att (med
sådana kortslutningsklämmor, som synas nederst å
figuren) öka eller minska antalet inkopplade gnistgap.
Marconi måste, för att försvåra återpendlingen av
effekten från antenn- till gnistkretsen, göra kopplingen
mellan dessa kretsar lös, vilket medförde, att ett relativt
ringa utbyte av den tillgängliga effekten erhölls i antennen. Genom den Wienska
anordningen möjliggjordes en säker utsläckning av gnistan vid rätt tidpunkt, och därigenom kunde
kopplingen mellan gnist- och antennkretsarna göras fastare. Kopplingen mellan dessa
båda kretsar gjordes icke induktiv, utan, som av fig. 898 framgår, gnistkretsens
själv-induktions spole anordnades som en del av antennkretsen (direkt koppling}.
Efter denna redogörelse för några av Telefunkensystemets speciella anordningar skola
vi nu lämna en sammanfattande redogörelse för avsändarens verkan. Genom
växelströms-generatorns 7 magnetiseringsström regleras den spänning, som levereras till
transformatorns T primärlindning; i sagda apparat upptransformeras spänningen, och på
gnist-kretskondensatorn C erhållas spänningsvariationer av det utseende, som framgår av
fig. 900: a. Då spänningen mellan kondensatorns belägg eller, vilket är detsamma,
spänningen mellan gniststräckans poler uppnår ett sådant värde, att överslag i gniststräckan
Fig. 900. Svängningarna i de olika kretsarna hos Telefunkens gnistsändare.
kan äga rum, slår en gnista över i gniststräckan, och svängningar uppstå i gnistkretsen.
Svängningstalet eller våglängden hos dessa svängningar är helt beroende av produkten
av gnistkretskondensatorns kapacitet och gnistkretsvariometerns L självinduktans.
(Vario-meter är en självinduktionsspole, vilkens induktans kan varieras.)1 Svängningarnas utseende
i gnistkretsen visas i fig. 900: b. Är nu antennen avstämd för samma våglängd som
gnistkretsen, överföres genom kopplingen mellan dessa båda kretsar effekten från
gnistkretsen till antennkretsen. Avstämningen av denna senare krets verkställes med tillhjälp
av luftlednings- eller antennvariometern A. Vid den tidpunkt, då effekten gått över från
1 För att förhindra svängningarna i gnistkretsen att gå genom transformatorns sekundärlindning ’
skyddas den av i figuren ej angivna drosselspolar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
