Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Radioteknik, av E. Anderberg - Gnisttelegrafi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
820
RADIOTEKNIK.
Fig. 901. Tonstation (gnistsändare) å
handelsfartyg (elektriska firman A. E. G.)
gnistkretsen till antennkretsen, och sålunda strömstyrkan i den förra kretsen nedgått
till noll, bliver, som tidigare omtalats, gniststräckan oledande, och antennen fortsätter att
svänga, utan att dess effekt pendlar tillbaka till gnistkretsen. Svängningarna i antennen
röna emellertid effektförlust dels genom
motstånd m. m. i antennen och dels genom
att en viss effekt åtgår för att alstra de
elektromagnetiska svängningarna i etern.
Svängningsförloppet i antennen framgår
av fig. 900: c. Är nu, så som i figuren är
utritat, spänningen på generatorns poler så
avpassad, att varje gång denna spänning
uppnår sitt maximivärde (två gånger pr
period) spänningen på
gnistkretskonden-satorns poler uppnår det värde, som
erfordras för ett gnistöverslag, kommer det
här relaterade förloppet att återupprepas
för varje halvperiod, och sålunda ett
»svängningståg» att utsändas i etern med
jämna mellanrum. Om generatorn, som
ofta är fallet vid detta slag av stationer,
levereraj växelström av 500 perioder (pr
sekund), erhållas under de angivna
förutsättningarna 1 000 svängningståg pr
sekund. Dessa regelbundet återkommande
svängningståg giva i mottagarens telefon
upphov till en ren ton, därav namnet
tonstation. För att telegrafering skall vara
möjlig fordras, att en tangent är inkopplad i avsändaren. Tangenten inkopplas antingen
i transformatorns primärkrets eller i dess sekundärkrets, före gniststräckorna.
En tonstations avgivare visas å fig. 901. Överst till vänster märkes
antenn-variometern; under densamma gnistkretsvariometern, till höger om denna gniststräckan
och till vänster å bordet en reostat, som användes för att reglera
magnetiseringsström-men (d. v. s. generatorns spänning). På väggen till höger synes en knivomkopplare, som
antingen inkopplar avsändaren eller mottagaren till antennen; till vänster härom på
väggen synes en ampèremeter, som angiver den i antennen rådande strömstyrkan;
detta instrument användes vid avstämmandet av antennkretsen till resonans med
gnistkretsen.
Gnistmottagare. De elektromagnetiska’ vågorna framgå åt alla håll från avsändaren
och träffa härvid mottagarens antenn. Om denna antenn är avstämd för de utsända
vågornas svängningstal (våglängd), uppstå svängningar i densamma i takt med de
ankommande elektromagnetiska vågorna. Karaktären hos mottagningsantennens
svängningar bliver analog med de elektromagnetiska vågornas, men svängningarna erhålla i
mottagareantennen »förkroppsligande» i form av ström- och spänningstillstånd. En
antenn upptager emellertid icke uteslutande vågor av det svängningstal, för vilket den
är avstämd, utan jämväl andra, vilket framgår av fig. 893 (en enkel antenns dämpning
kan vara ganska avsevärd), och det är sålunda förknippat med svårigheter att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
