Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Mineral och bergarter samt dessas förekomstsätt, av P. Geijer - Eruptiva bergarter - Eruptivbergarternas förekomstsätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
MINERAL OCH BERGARTER. FÖREKOMSTSÄTT.
uti genomskärande dalar, fortsätta mot djupet med oförändrat eller ökat omfång. De
kunna nå ända till åtskilliga mil i horisontalgenomskärning. Oftast utsända de mer eller
mindre talrika förgreningar i form av gångar. Smärre eruptivmassor av nyssnämnd
art kallas stockar, större kallas batoliter. Dessa väldiga massor synas, åtminstone i de
flesta fall, icke såsom sådana nå upp till jordytan, men kunna fortsätta i gångsystem,
som i många fall nått dagen och där givit upphov till vulkaner. Bergarter, som
uppträda i form av gångar, stockar eller batoliter, kallas intrusiva, emedan de trängt in uti
äldre bergarter. På större djup bildade intrusivbergarter kallas även djupbergarter,
varemot gångformigt uppträdande bergarter, som icke blott och bart äro förgreningar
Fig. 2. Porfyrisk bergart (3/* naturlig storlek).
av en likartad djupbergartsmassa, kallas gångbergarter. De på jordytan utgjutna
lavabergarterna åter kallas ejjusiva eller ytbergarter. Gränserna mellan dessa olika grupper
äro givetvis till en viss grad svävande. De olika förhållanden, under vilka de till de
skilda grupperna hörande bergarterna stelnat, hava satt sin prägel på deras kornstorlek
och struktur samt i någon utsträckning även på deras mineralsammansättning. Den
snabba avkylningen på eller nära jordytan resulterar i en hastig stelning, som gör att
bergarten blir finkornig eller också ej alls kristalliserar utan stelnar såsom glas. Vidare
gör det ringa trycket, att lättflyktiga beståndsdelar, som äro lösta uti magman, icke
kunna kvarhållas uti densamma utan bortgå i gasform. Detta har både en kemisk
konsekvens, därigenom att den stelnade bergarten får en något annan sammansättning
än den ursprungliga magman, och en mekanisk, i det att gasernas bortgång gör
lavamassan slaggig och blåsig. Ytbergarterna utmärkas sålunda av finkornighet (eller glas),
så att man i regel icke kan med blotta ögat urskilja de olika mineralkornen i bergartens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
