Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Mineral och bergarter samt dessas förekomstsätt, av P. Geijer - Fyndigheters uppkomst - Fyndigheter uppkomna genom vittring - Fyndigheter uppkomna genom omflyttningar i en bergart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYNDIGHETER GENOM OMFLYTTNINGAR.
35
Fig. 24. Genom vittring framkallade
förflyttningar inom en kopparmalmsgång
(vertikalprofil): A urlakad zon med oxidiska
mineral, B rik oxi disk malm, C sekundära rika
svavelmetaller, D ursprungliga malmen i
oförändrat skick.
zonen. Längre ned komma rika oxider, karbonat o. dyl., och därefter en till djupet
vanligen rätt begränsad zon med sekundär kopparglans. Under denna återfinnes malmen
i sin ursprungliga karaktär, t. ex. med kopparkis. Dylika förändringar kunna äga rum ej
blott uti samlade malmkroppar, utan också i helt fattiga impregnationer. På så sätt
kan en ursprungligen värdelös malmimpregnation få sin metallhalt så pass mycket höjd,
att den blir brytvärd. För närvarande kommer sannolikt mera än hälften av världens
kopparproduktion från dylika sekundärt anrikade fyndigheter. Särskilt har man under
de senaste åren tagit under arbete fattiga impregnationsmalmer i västra Nordamerika.
Den ursprungliga mineralbildningen har där
skett på hydrotermal väg,, genom varma
vattenlösningar, i anslutning till intrusionen av
eruptiva bergarter, och dess produkter voro
kopparkis och svavelkis. Även efter den genom
kopparglansbildningen försiggångna höjningen
av metallhalten (mestadels ungefär en
fördubbling) hålla dessa fyndigheter sällan mycket
över 2 % koppar. Brytvärdheten är därför
beroende av malmernas stora utsträckning, som
möjliggör billig brytning. På grund av
bild-ningssättet är djupgåendet naturligtvis
begränsat, ofta rör det sig endast om några tiotal
meter, stundom dock över 100 meter. Den
största dylika impregnationsmalmen är
Chu-quicamata i Chile, som beräknas hålla
åtmin
stone omkring 700 millioner ton malm med ungefär 2 å 3 % koppar. Tills vidare
bearbetas där oxiderade malmer i den översta zonen, sedan kommer turen till de djupare
delarna, av vilka även den ursprungliga, icke anrikade malmen anses vara brytvärd.
Av alla dessa skiftande yttringar av vittringsprocesserna se vi uti vårt land föga
spår. Vad som en gång förefunnits, har under istiden nästan helt sopats bort av
landisen, och tiden efter isens avsmältning har varit alltför kort, och därjämte utmärkts
av ett alltför kallt klimat, för att möjliggöra några väsentliga förändringar.
Fyndigheter uppkomna genom omflyttningar i en bergart.
Nyss anfördes, att i samband med vittringen en del omflyttningar av
metallhalten inom en bergart eller en fyndighet kunna försiggå. En del liknande processer
kunna äga rum även i den djupare vattencirkulationen i berggrunden, under det
område, där till vittringen hörande processer verka. Några av de nyss under
vittringsprocesserna skildrade fallen av malmbildning kunna i viss mån snarare hänföras
till denna grupp. Detta gäller t. ex. en del av järnmalmsbildningen vid Lake Superior.
Mera typiska exempel giver bildningen av asbest såsom sekundära sprickfyllnader i
serpentin eller amfibolbergarter, ävensom förekomster av magnesit. Troligen bör man
hit räkna även de viktigaste förekomsterna av gediget svavel (Sicilien och
Louisiana-Texas). Dessa uppträda i gips och kalksten, och synas ha uppkommit på så sätt, att
gipsens svavelhalt utreducerats av organiska ämnen. Detaljerna i processen äro dock
ingalunda utredda. Ett annat, men ur ekonomisk synpunkt mindre viktigt förekomst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
