Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Mineral och bergarter samt dessas förekomstsätt, av P. Geijer - Fyndigheters uppkomst - Fyndigheter uppkomna genom omflyttningar i en bergart - Inverkan av regional- och kontaktmetamorfos - De fossila bränslena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
MINERAL OCH BERGARTER. FÖREKOMSTSÄTT.
sätt för svavel är såsom avsättning ur vulkaniska gaser. I Japan och Chile samt på
Nya Zeeland m. fl. ställen finnas förekomster av detta slag (uti gamla vulkaner), som
varit eller äro föremål för brytning.
Inverkan av regional- och kontaktmetamorfos.
Regionalmetamorfos såsom följd av bergskedjeveckning eller av bergarternas
sänkande till större djup med högre temperatur kan visserligen även den åstadkomma
vissa omflyttningar inom bergarterna, men har endast i sällsynta undantagsfall visat
sig vara orsaken till en malmkoncentration. Däremot kunna de ändrade förhållandena
ofta nog betinga kemiska och strukturella förändringar uti en malmfyndighet, vilka
avgörande påverka möjligheterna för deras tekniska utnyttjande. Kontaktmetamorfos
genom uppvärmning kan ha liknande effekt, men dess verkningar sträcka sig sällan
långt.1 Ofta hava fattiga, icke brytvärda järnmalmer genom metamorfos förändrats så,
att de kunna bearbetas med magnetisk eller våtmekanisk anrikning. Bl. a. medför
metamorfosen i många fall, att icke-magnetiska järnmineral omvandlas till magnetit,
som kan utvinnas på magnetisk väg. Även framkallar metamorfosen i allmänhet en
förhöjning av kornstorleken och en förenkling av kornfogarna, två omständigheter, som
underlätta den för anrikningen nödvändiga »renkrossningen». Dessa förutsättningar äro
ofta förverkligade uti våra urbergsmalmer.
Det kan också inträffa, att en fyndighet, som redan i sitt ursprungliga tillstånd
skulle varit brytvärd, genom metamorfosen ändrar karaktär på sådant sätt, att den
får en helt annan användning. Så t. ex. kunna kollager omvandlas till grajit.
De fossila bränslena.
Fig. 25. Vertikalprofil (i mycket överdriven höjdskala) genom
torvmosse, som uppkommit genom igenväxning av sjö. Sveriges Geol.
Undersökn.
Dessa kunna indelas uti två huvudgrupper: å ena sidan stenkol (jämte antracit),
brunkol och torv, å den andra petroleum (bergolja) och oljeskiffrar.
Äv den första gruppen är det lämpligast att börja med torven, då dennas
bildnings-betingelser äro jämförelsevis väl kända. Förutsättningarna för uppkomsten av torv,
stenkol, o. s. v., äro att
växtämnen förmultna med
begränsat lufttillträde under
vatten, då deras ved- och
korkartade vävnader
bevaras. Torvbildningen tillhör
företrädesvis tempererade
och kalla klimat och
sammanhänger med den
ofullständiga uttorkningen av
markfuktigheten under
som
maren. Vissa vanliga former av torvbildning gynnas i hög grad av de genom istiden
skapade hydrografiska förhållandena, bl. a. förekomsten av ett oregelbundet kuperat
1 Denna metamorfos får ej förväxlas med bildningen av kontaktfyndigheter, vilken sker under
tillförsel av metallföreningar från eruptivbergarten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
