Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Mineralens och bergarternas betydelse, av H. Carlborg - Historik - Förhistoriska tiden och forntiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIK. FÖRHISTORISKA TIDEN OCH FORNTIDEN.
49
Fig. 32. Eoliter, e. Hauser.
tid denna s. k. erratiska flinta otillräcklig, och. man blev tvungen att söka den dyrbara
varan i jordens inre. Grävningarna efter flinta i kritlagren torde vara de första kända
ansatserna till gruvdrift, tagen i dess vidsträcktaste betydelse. Trakter med förekomster
av god flinta i större mängd blevo ett slags »industricentra», där den värdefulla stenen
utvanns och kanske i
stor utsträckning
bearbetades för att sedan
spridas genom
byteshandel, krig och rov till
mindre lyckligt lottade
länder. Spår efter stora
sådana verkstäder äro
kända från Rügen,
staten Missouri i U. S. A.,
England och andra håll.
Verkliga flintgruvor
hava påträffats i Belgien,
England, Frankrike,
Portugal, Italien och
Nordamerika samt på
senare tid även i Sverige. De i England närmare undersökta gruvorna hava ända till 12
meters djup med trattformiga öppningar av 6—18 meters vidd i jordytan. Vanligen finner
man ett större antal sådana schakt avsänkta nära intill varandra genom ofyndig mark
ned i det flintförande lagret, varvid från vart och ett endast uttagits så mycket
material närmast schaktet, att ras kunnat undvikas. Ofta äro dock de olika schakten
på djupaste nivån förenade genom ett system av orter, som på vissa ställen bilda ett
verkligt nätverk av gångar och smårum (fig. 33). De i Sverige vid Kvarnby station
öster om Malmö
påträffade schakten äro av
betydligt mindre dimensioner,
i det att de efter
genomgåendet av 0.5—2 meters
jordbetäckning blott
nedgå 1—3 m i det
flintförande kritlagret. På grund
av kritans lösa konsistens
har man ej kunnat från
dessa schakt utföra några
större underjordiska
arbetsrum utan tvingats att
inskränka sig till
urholkandet av små valv runt
om schaktbottnen. När
ett schakt var utbrutet avsänkte man ett nytt och igenfyllde det gamla. Tidpunkten
när dessa svenska flintgruvor varit under arbete är omdebatterad, troligen får den
emellertid förläggas till slutet av stenåldern, och möjligen har flintan tillgodogjorts
även under brons- och järnåldrarna. Gruvdriften skulle sålunda hava börjat för mer
4—252144. Uppfinningarnas Lok. IV.
Fig. 33. Engelsk flintgrava från stenåldern. A gravöppningens vidd
vid jordytan, B vid bottnen, D outgrävd del av gruvan, C, E och
F utgrävda delar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
