Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Fyndigheters upptäckande och undersökning, av H. Carlborg - Fyndigheters upptäckande och uppsökande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
FYNDIGHETERS UPPTÄCKANDE OCH UNDERSÖKNING.
kända silvergruvorna vid Porco, gick en dag år 1545 på jakt och förföljde ett villebråd,
som tog vägen rakt uppför berget Potosis branter. Han försökte följa efter genom att
draga sig upp med hjälp av grenar och buskar, och råkade på så sätt att riva loss en
quinuabuske med rötterna. Den kändes mycket tung, och vid närmare efterseende
befanns en stor silverklump hänga fast därvid. Sålunda upptäckte han en stor ådra
silvermalm, som han en tid bearbetade ensam, tills hans tilltagande rikedom uppväckte
grannarnas misstankar, och han tvingades att omtala sin hemlighet.
Gustavsgruvan vid Åre i Jämtland upptäcktes på 1740-talet efter en skogsbrand,
som förstört det mosstäcke, vilket förut dolde malmens utgående. En liknande roll vid
jordtäckets avlägsnande lär på flera
håll skyfall hava spelat, liksom också
malmådror blottats under rotvältan av
kullblåsta träd.
I Wisconsin snavade en herde år
1850 över en ur jorden uppstickande
sten, som sedan visade sig utgöra ett
hörn av en 25 kg tung bit gedigen
koppar och tillhöra en betydande
malmförekomst. Det påstås att det
förnämsta guldlagret i fast klyft vid
Witwaters-rand i Sydafrika upptäcktes 1886 av
en viss George Walker under en
söndagspromenad, men denna upptäckt
hade föregåtts av flera års ivrigt
sökande. Ju mera jordytan blivit utforskad
desto mindre roll spelar slumpen vid
avslöjandet av jordytans skatter.
Säkerligen vid en mycket tidig
tidpunkt måste man hava sökt att
genom sammanställning av iakttagelser
från olika håll finna några regler för
uppsökandet av de mineraliska
ämnena. Det enklaste fallet är att
fyndigheten på grund av avvikande mot-
ståndskraft mot vittring rent topografiskt skiljer sig från omgivningen, såsom fallet
t. ex. kan vara med guldkvartsgångar. De stora järnmalmsförekomsterna i Minas
Geraes i Brasilien höja sig ibland i höga, spetsiga toppar över de omgivande lösare
bergarterna, och malmbergen Kiirunavaara och Luossavaara m. fl. i Norrland äro ju
välbekanta.
Nära till hands ligger ju även att av lösa jordstenar och fyndiga lösa jordlager leta
sig till läget av moderklyften: fyndigheten i fasta berget. En jämförelsevis enkel sak är
det t. ex. att från vaskguldsfyndigheter genom undersökningar uppströms från desamma
finna de guldmalmsgångar, varifrån metallen kommit, fig. 43. Malmförande lösa
jordstenar träffas ofta i närheten av fyndigheter och hava säkerligen mången gång
föranlett dessas upptäckt. I trakter som t. ex. norra Europa, vilka under en eller flera
perioder varit täckta av ett rörligt istäcke, kan det ibland möta stora’ svårigheter att spåra
moderklyften till ett flyttblock, som av isen fraktats långa vägar, men kvartärgeologien,
Nivåkurvor
Grusavlagringar
Vaskguld
Guldkvartsgång
Fig. 43. Uppkomsten av en alluvial guldförekomst
från en guldkvartsgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
