Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Fyndigheters upptäckande och undersökning, av H. Carlborg - Fyndigheters upptäckande och uppsökande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
FYNDIGHETERS UPPTÄCKANDE OCH UNDERSÖKNING.
Fig. 45. Tvärsnitt av
grnvkompass.
»drar den på malm». Med detta enkla instrument hava en ofantlig mängd
järnmalmsförekomster blivit upptäckta i Sverige. Den, som begiver sig ut för att leta efter sådana,
använder gärna två olika gruvkompasser, dels en känslig och lättrörlig, ofta kallad snok,
som på långt håll påverkas av malmen, och dels en trögare, med vilken fyndigheten
närmare undersökes.
Egendomligt nog är det icke säkert känt, när och var denna form av kompassen
uppfanns och togs i bruk. Åtminstone under senare delen av 1700-talet användes den
i sin nuvarande form i Sverige men redan under förra hälften av 1600-talet talas det om
till beskaffenheten icke närmare kända berg- eller markscheiderkompasser, som
införskre-vos från Tyskland. Troligen var det icke sådana av ovan beskrivna typ, ty före dennas
uppfinnande och ännu i slutet av 1700-talet, då gruvkompassen redan var känd, använde
man sig av vanliga deklinationskompasser, d. v. s. sådana där
nålen direkt är upphängd över en vertikal spets och där den
sålunda kan röra sig endast ytterst obetydligt i vertikal led.
Dessa kompasser äro ju mest lämpade att bestämma riktningen
av en linje, t. ex. malmgångars strykning i förhållande till den
magnetiska meridianen, d. v. s. magnetnålens riktning. Givetvis
kan man genom att observera om nålen avviker från den
normala magnetiska meridianen konstatera närvaron av magnetiska
kroppar, och likaså kan man genom att räkna magnetnålens
svängningar pr tidsenhet finna om den påverkas av andra krafter
än jordmagnetismen. Ju starkare den på nålen verkande kraften är, desto hastigare
bliva nämligen svängningarna. De deklinationskompasser, som användes för
malmlet-ning, voro ofta försedda med en solvisaranordning, så att deklinationen kunde
bestämmas med hjälp av ett rättvisande ur.
För noggrannare arbeten vidlådes gruvkompassen av det felet, att den ej medgiver
en siffermässig bestämning av de magnetiska storheterna, så att resultaten vid dess
användande därför bliva mycket beroende av den person, som utför observationerna, och
dessa kunna ej heller framställas i bild på t. ex. en karta. Visserligen har man försökt
att gradera gruvkompassen så att inklination och deklination kunna avläsas, men
resultaten hava blivit av föga värde. Därför har man numera konstruerat andra magnetiska
instrument, varmed verkliga magnetiska mätningar kunna utföras, men som samtidigt
äro enklare och tillåta ett snabbare arbete än de apparater, som användas för rent
vetenskapliga undersökningar.
Professor R. Thalén i Uppsala framträdde på 1870-talet med sin magnetometer (A
i fig. 46), och 1884 hade gruvingenjören E. Tiberg sin inklinationsvåg
utexperimente-rad (B i fig. 46). Med den förra avsågs att mäta den magnetiska kraftens horisontala
komposant, med den senare dess vertikala. De tvenne instrumenten hava kombinerats
till det vanligen använda instrumentet, som är så inrättat, att den Tibergska vågen
genom att vridas till horisontalt läge kan tjänstgöra för mätning enligt Thaléns metod.
Vid den senare bestämmes den magnetiska kraftens horisontala komposant
genom att man observerar den inverkan deviationsmagneten m—n har på magnetnålen,
medan den Tibergska vågen tjänar till att bestämma den vertikala
komposant e n. Instrumentet monteras vid användningen på tre stativben och är försett
med en diopteranordning a—b för riktningsobservationer.
När en magnetisk mätning skall företagas av ett område, där man t. ex. medelst
gruvkompassen konstaterat närvaron av malm, utstakas tvenne varandra vinkelrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
