Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Fyndigheters upptäckande och undersökning, av H. Carlborg - Malmers provtagning - Bedömandet av malmers värde och fyndigheters brytvärdhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
FYNDIGHETERS UPPTÄCKANDE OCH UNDERSÖKNING.
av medeltalet för det hela hänsyn till den större eller mindre areal, som varje borrhål
representerar. Vid borrningen uppsamlas noga allt lösborrat material, varvid även det
finaste slammet får avsätta sig i stora lådor. Kärnorna från diamantborrningar i hårt
berg äro ett utmärkt undersökningsmaterial; de klyvas på längden mitt itu, varefter
ena halvan krossas och analyseras, medan den andra bevaras för kontroll och för
företagande av petrografiska undersökningar av bergarterna.
Då provtagningen ofta är en av de mest avgörande faktorerna vid bedömandet av
en gruvas värde, förekommer det att en intresserad part försöker med konstlade medel
åstadkomma så gynnsamma resultat som möjligt, d. v. s. största möjliga metallhalt
hos malmen. Framförallt är det vid guld- och silverfyndigheter som dylik s. k.
»sättning» är lätt att genomföra, då inblandningen av de nödvändiga små m etal 1 mängderna.
i provet är en ganska enkel sak. En gammal känd metod är att inblanda guld i tobak
och sedan låta askan från cigarretten eller pipan falla i provet. Ett annat sätt är att
nedkasta guldsand i försöksschakt eller borrhål. Dylika manipulationer kunna emellertid
mången gång lätt upptäckas redan genom noggrann granskning av proven, ty »saltet»
är kanske ej taget från samma fyndighet och skiljer sig från guldet i denna genom olika
kornstorlek eller färg. Det berättas, att när borrningar på 1860-talet företogos i Dalarna
efter bergolja, en intresserad person vid ett tillfälle upplivade de misströstande
företagarnas intresse genom att hälla fotogen i borrhålen.
BEDÖMANDET AV MALMERS VÄRDE OCH FYNDIGHETERS
BRYTVÄRDHET.
När en fyndighet blivit funnen och skall exploateras, framställer sig för
innehavaren den frågan, vad värde fyndet har och huru det lämpligen skall tillgodogöras. Den
första förutsättningen för att kunna besvara detta vanskliga spörsmål är, att
fyndigheten är undersökt, åtminstone i någon utsträckning, och att därigenom malmens
beskaffenhet, förekomstsätt och kvantitet blivit i någon mån klarlagda. Vidare måste tagas i
betraktande fyndighetens läge, som inverkar både på brytningspriset och på kostnaderna
för produkternas transport till förbrukningsstället. Och slutligen är denna produkts
värde, d. v. s. metall- och det därav beroende malmpriset, av avgörande betydelse.
Man måste således jämföra å ena sidan kostnaderna för produktens framställande
och å den andra dess värde vid framställningsplatsen; skillnaden representerar vinsten
eller förlusten och dess storlek avgör det värde, som kan tilläggas själva fyndigheten. En
förekomst av även den dyrbaraste metall är i själva verket värdelös, om vid dess
bearbetande ej uppstår åtminstone så stor avkastning på det i driften nedlagda kapitalet,
att den motsvarar den jämförelsevis stora risk, som en kapitalplacering i gruvföretag
oftast innebär. Det är dessutom ej nog att innehava själva fyndigheten, ty i de flesta
fall måste stort kapital nedläggas i anläggningar som fordras för gruvdriften, bostäder,
vägar och andra transportanordningar m. m.
Brytning skostnaderna bero av arbetslönerna, materialprisen, malmens och den
fyndiga bergartens beskaffenhet, fyndighetens storlek och form, storleken av det kapital som
måste nedläggas på undersökningsarbeten, byggnader, maskiner och redskap m. m.
Genom lämpliga mekaniska anordningar och maskiner kan malmens direkta
brytnings-pris nedbringas, men dylika anläggningar draga avsevärda kostnader, som måste
amor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
