Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Fyndigheters upptäckande och undersökning, av H. Carlborg - Bedömandet av malmers värde och fyndigheters brytvärdhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MALMERS VÄRDE OCH FYNDIGHETERS BRYTVÄRDHET.
129
teras och förräntas. Redan vid planläggandet av driften gäller det sålunda att väga mot
varandra dels dessa kapitalkostnader och dels den vinst i minskade arbetskostnader, som
genom anläggningarna kan erhållas. Av kostnaderna under jord utgöras vanligen 60 å
70 % av direkta arbetslöner, så att dessas nivå har en mycket stor betydelse. Härvid är
dock icke t. ex. timförtjänsten ensamt avgörande, ty även arbetsprestationen inverkar
på det ekonomiska resultatet. Så t. ex. var i några amerikanska gruvor dagsförtjänsten
för arbetarna 7.50 dollar, men malmen ställde sig dock billigare än i några jämförbara
indiska gruvor, där dagsförtjänsten var 0.20 dollar för de infödda arbetarna, detta på
grund av de förras större arbetsprestation, som ytterligare förhöjdes genom deras
förmåga att begagna de modernaste mekaniska hjälpmedlen. Under det att en
handbor-rare förfogar endast över sin egen muskelkraft har en maskinborrare till sitt förfogande
kanske 10 hästkrafter och kan således uträtta betydligt mer än den förre, men måste
samtidigt utveckla en högre grad av förtänksamhet och beräkning. I Katangaområdet
i Kongo, där grovarbetarna äro negrer, producerades (år 1923) 16 kg koppar pr arbetare,
i Chile 52 men i Förenta staternas förnämsta koppardistrikt i Arizona och Utah 68—86
kg, och detta oaktat den afrikanska malmen är rikast. På den australiska kontinenten
hava de under de sista årtiondena framtvungna höga arbetslönerna i förening med
andra företeelser orsakat ödeläggandet av många tidigare arbetade gruvor.
Värdet av gruvbrytningens produkter är vid ett visst bestämt tillfälle ej svårt att
fastställa, men är ofta underkastat stora fluktuationer, till vilka vid kalkyler måste
tagas hänsyn. Så t. ex. kostade 1 engelskt ton s. k. standardkoppar i London år 1897
ungefär 47, 1900 73, 1903 58, 1906 87, 1909 59 och 1912 73 pund. Tenn kostade i Förenta
staterna 1885 1.64, 1888 3.04, 1895 1.15,1900 2.46, 1906 3.28, 1908 2.38 kronor pr kg. Vilka
stora och hastiga prisstegringar många metaller under världskriget undergingo, för att
sedan med kanske ännu större hastighet minska i värde, är väl bekant. Ur
bergverks-statistikens produktionssiffror för krigsåren kan tydligt avläsas krigsprisens
stimulerande inverkan på malmbrytningen, i det att många förut icke brytvärda fyndigheter
då kunde bearbetas med förtjänst.
Olika metaller hava ett sinsemellan mycket växlande värde, såsom framgår av
följande sammanställning.
1912, mars kr/kg 1922, juni kr/kg 1926, juli kr/kg
Platina 5 382.00 10 315.00 13156.00
Guld 2 480.00 2 480.00 2 480.00
Silver 70.60 88.00 79.00
Kvicksilver 4.90 6.00 10.00
Nickel 3.70 2.95 3.20
Tenn 3.50 2.65 5.00
Aluminium 1.60 1.60 2.30
Koppar 1.30 1.13 1.10
Antimon 0.57 0.43 1.10
Zink 0.53 0.46 0.70
Bly . . , 0.33 0.44 0.68
Tackjärn (amerikanskt) .... 0.06 0.09 0.07
I början av år 1922 kostade radiumsalter nära 450 000 kronor pr gram
radiuminnehåll efter att, då metallen var nyupptäckt, hava stått i 595 000 kronor, men vid slutet av
9—252144. Uppfinningarnas bok. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
