Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Fyndigheters upptäckande och undersökning, av H. Carlborg - Bedömandet av malmers värde och fyndigheters brytvärdhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MALMERS VÄRDE OCH FYNDIGHETERS BRYTVÄRDHET.
131
förekomsterna av koboltmalm, som blevo värdefulla på 1500-talet, emedan de då
be-funnos kunna lämna material till blåa mineralfärger, numera ej äro av samma värde
som tidigare. Med kromfyndigheterna skulle förhållandet vara liknande, om icke krom,
snart efter det att kromfärgerna fingo bättre ersättare, i stället fått användning inom
järnhanteringen. Den uppblomstrande kemiska industrien gjorde svavelmineralen mera
begärliga, lantbrukets omläggning till intensivare drift skaffade avsättning för
kali-salterna o. s. v.
En egendomlig orsak hade prisstegringen på arseniksyra år 1923. Priset nådde då
70 engelska pund pr ton, sedan det i april 1919 efter krigets avslutande sjunkit till 25,
och även till det förstnämnda höga priset fanns arseniksyra i tillräcklig mängd ej att
få i marknaden. Anledningen var larvernas av bollvivelinsekten (Heliothis armigera)
förödande härjningar på Förenta staternas bomullsplantager — de förstörde 1923
skörden på 600 000 hektar — som bekämpades medelst användning av kalciumarsenat.
Arseniksyra hade dittills i Förenta staterna erhållits huvudsakligen såsom biprodukt
vid metallsmältverk, vadan det till en början var svårt att avpassa produktionen efter
behovet. Egendomligt nog hade denna arsenikproduktion delvis uppstått i anledning
av statens åläggande för smältverken att kondensera de väldiga rökmassor, som förut
släpptes ut i luften och förorsakade skada på växtligheten. Lagstiftningen mot röken
hade således medfört större möjligheter att bekämpa skadeinsekter.
Anledningen till att platinapriset stigit från 5.38 kronor pr gram 1913 till 14.n
kronor år 1923 äro de politiska tilldragelserna i Ryssland år 1917 och därefter, som
medfört, att sedan Ryssland gått tillbaka som platinaproducent tillförseln ej motsvarat
efterfrågan, ty trots ivrigt sökande bl. a. i Nordamerika kunde nya fynd av
platinaförekomster länge ej göras; men finnandet av platinaförekomster i Sydafrika år 1924
kanske kommer att medföra helt ändrade förhållanden på platinamarknaden.
Upptäckandet och exploaterandet av mera avsevärda nya fyndigheter öka tillgången
på mineralämnet i fråga och medföra i regel sänkta priser. Så var t. ex. fallet med
kvicksilver i mitten av 1800-talet, när de kaliforniska fyndigheterna började bearbetas,
medan priset å samma vara steg på 1500-talet, när den kvicksilverförbrukande
amalgame-ringsprocessen fick större användning. Kopparprisen sjönko på 1870-, 80- och 90-talen,
när ett flertal stora utomeuropeiska fyndigheter belädes med arbete, så att många
svenska koppargruvor måste nedläggas, emedan driften ej var lönande. Den romerska
författaren Strabo (död år 24 e. Kr.) berättar, att genom överproduktion vid de rika
vask-guldsförekomsterna i Österrike sjönk vid ett tillfälle guldpriset i Italien med 1/3 inom
två månaders tid. De dåvarande österrikarna löste frågan om prisstabiliseringen så, att
de helt enkelt bortdrevo de italienska främlingar, som i stora skaror sökt sig till
guldfälten, varigenom guldfångsten minskades.
En malms brytvärdhet beror sålunda av en mängd faktorer, och bedömandet av
fyndigheters värde är en ingalunda lätt sak, som fordrar både stor och vidsträckt
erfarenhet och gott omdöme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
