Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Gruvbrytningens tekniska hjälpmedel - Det brutna bergets transport, av B. G. Markman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
FYNDIGHETERS TILLGODOGÖRANDE.
Fig. 148. Flötshundens framdragning i en iåg ort.
I en modern gruva sker utfrakten i allmänhet ej i ett tempo, utan oftast så att
berget först transporteras från strossen i arbetsrummet till ett rullschakt samt därefter
tappas ur rullschaktet i vagnar och transporteras till schaktet. I flötsgruvor
transporteras berget först från
arbetsplatsen till den stora utfraktsorten
samt därefter till schaktet.
Då de stora utfraktsorterna
ofta nog hava stor längd, och då
dessutom den godsmängd, som
skall transporteras i dem, är
mycket stor, användas i dessa
oftast maskinell utfrakt, under
det att transporten i arbetsrummen vanligen sker för hand. Utvecklingen går dock i den
riktningen, att handkraften även i arbetsrummen ersättes med motorer, fastän dessa
anordningar ännu endast i flötsgruvorna ernått någon högre grad av fulländning.
Fig. 149. Pendelränna.
Fig. 150. Vagn med öppna glidlager.
De mekaniska transportmedlen i arbetsrummen utgöras antingen av skrapor, som äro
beskrivna i kapitlet om lastningsmaskiner, eller också av pendelrännor. De senare bestå
av en plåtränna, antingen upphängd i taket eller vilande på rullar, som löpa i en särskild
bana å sulan, vilken ränna försättes i en fram- och
återgående rörelse, varvid det i densamma befintliga
godset glider framåt (fig. 149). Denna anordning
har visat sig vara synnerligen lämplig i kolgruvor.
De första spårvägarna bestodo av på kant
ställda plattjärn, vilka medelst kilar fastspändes i
träsyllar, men nu hava rälbanorna exakt samma
överbyggnad som järnvägarna i dagen. Rälsen är
dock ej lika grov, ehuru man på de senare åren har
börjat använda allt tyngre och tyngre räls, så att då den till en början ej vägde mer
än 4—6 kg pr m användes numera ej med fördel lättare räls än 7—9 kg pr m, och för
de stora utfraktsvägarna med lokomotivdrift användas ända till 20 kg:s räls.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
