Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Gruvbrytningens tekniska hjälpmedel - Länshållning, av B. G. Markman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
FYNDIGHETERS TILLGODOGÖRANDE.
Fig. 209. Murad damm med dammdörr.
När gruvan ej är så belägen, att den kan dräneras med en stoll, uppsamlas vattnet
i gruvan i bassänger, från vilka det sedan uppfordras. I gruvor med utsträckning på
djupet låter man ej allt vattnet rinna ned till nedersta nivån utan söker uppsamla det
så högt upp som möjligt. Bassängerna förläggas i eller invid ett schakt, och vattnet
tillföres desamma genom orterna, i vars sula härför nedspränges en ränna, som å sådana
orter, där fara för frysning förefinnes, göres tillräckligt djup samt täckes, för att vattnet
skall kunna framrinna frostfritt. Finnas motlutningar å ortsulan i den riktning vattnet
skall framledas, anbringas för detsamma en lutande ränna längs ortens sida, och hava
vattenvägarna så starka motlutningar, att oavbrutet
fall ej i dem kan beredas, framledes vattnet genom
tuber, vilka bilda hävertar. Innehåller vattnet fasta
kroppar bör det befrias därifrån innan det inkommer
i pumparna, och detta kan ofta ske helt enkelt genom
att i dess väg uppsätta hinder, som kvarhålla
föroreningarna. Är vattnet däremot bemängt med fint
slam, bliva anordningarna mera invecklade, ty då
måste det kvarhållas i fullkomlig vila, så att
slammet hinner avsätta sig, innan vattnet uppfordras.
Vattenbassängen måste vara så stor, att den förmår
magasinera vattnet under tillfälliga avbrott i
vattenuppfordringen, så att ej vattnet vid dylika tillfällen
stiger upp i arbetsrummen eller i maskinrummet, om
detta är beläget nere i gruvan.
Det enklaste sättet att uppfordra vattnet från
bassängen är att spela upp det i tunnor eller särskilt
konstruerade behållare med samma
uppfordrings-maskineri, som användes för berguppfordringen.
Användas tunnor, göras dessa avsmalnande uppåt samt
upphängas i tappar i en bygel, så att de lätt kunna
tippas. Sker uppfordringen i behållare, fyllas dessa
genom luckor eller ventiler i botten samt tömmas
antingen genom behållarens stjälpning eller
ventilernas öppnande. Behållarens fyllande och tömmande •
kan göras fullt automatiskt, och så att för en behållare
på 1.5 m3 härför ej kräves längre tid än ett par sekunder. Man kan dock endast vid
mindre tillflöden använda denna metod för vattenuppfordring, för så vitt det ej finnes
särskilt spel härför, ty i annat fall hindras berguppfordringen. Metoden kan emellertid
alltid användas i reserv för de ordinarie anordningarna.
Vid större vattentillopp måste uppfordringen ske med pumpar. Drivmaskineriet
till dessa uppställdes förr alltid i dagen och skyddades därigenom för vattendränkning,
vilket annars lätt kunnat inträffa, vid de säkerligen ofta förekommande driftsavbrotten.
Till en början användes uteslutande sug- och lyftpumpar, vilka tillverkades helt och
hållet av trä med läder för kolvens tätning i cylindern. Med en dylik pump kunde
vattnet ej uppfordras högre än 10—12 m, ty sugröret kunde ej tagas längre än 5—6 m, om
man skulle kunna vara säker på att pumpen ej skulle släppa vattnet, och stigröret kunde
ej heller tagas längre, enär vattnet i så fall skulle pressas ut genom träets porer. Ur
djupare gruvor kunde vattnet därför ej uppfordras på annat sätt än genom att sätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
