Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Gruvbrytningens tekniska hjälpmedel - Gruvmätning, av H. Carlborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
FYNDIGHETERS TILLGODOGÖRANDE.
Fig. 237. Hängkompass.
I Tyskland utbildades snart en därstädes ännu använd metod, vid vilken snören
uppspändes i polygonlinjerna, varefter dessas riktning i horisontal led bestämdes medelst
hängkompass, fig. 237, under det att lutningen erhölls med hjälp av en s. k. gradbåge, fig.
238. Dess nuvarande form gavs
hängkompassen först av Balthasar
Rossler år 1633. Ett av de
förnämsta ändamålen med
mätningarna var att hålla reda på
ägogränserna, och med anledning därav
kallades gruvmätaren i Tyskland
markscheider (av mark = gräns), ett
namn som ännu bibehålies i detta
land och som även vunnit burskap i
Sverige, om det också numera fått
minskad användning.
I äldre tider användes i
England i stor utsträckning den s. k.
Miner’s dial, som i sin enklaste form
består av en kompassdosa med
diopteranordning, varigenom en
syftlinjes avvikelse från magnetiska
meridianen kan erhållas. Detta
instrument fick under 1800-talet en
konstruktion och användning, som
alltmera närmade sig teodolitens, i
det att själva kompassen blev av
underordnad betydelse, så att den
slutligen tjänade endast för
orientering och kontroll.
Riktningsbe-stämningar med hjälp av kompassen
lida av flera olägenheter, i det att
dels magnetiska mineral och
järnföremål verka störande, dels
jordmagnetismens riktning är
underkastad både dagliga och mera
långvariga förändringar, förutom att
magnetiska oväder kunna uppträda
och göra en mätning värdelös. I
Tyskland, där som nämnt
magnetiska mätningar äro mycket
an
vända, upprättades på sin tid i Beuthen i Övre Schlesien och i Bochum i Westfalen
magnetiska observationer, varifrån man var femte dag utsände rapporter över
jordmagnetismens riktningsvariationer, vilka markscheidrarna därigenom kunde införa i
sina beräkningar. Härigenom motverkades en del av ovannämnda olägenheter.
I Sverige påbjöds utförandet av gruvmätningar år 1628, och den första kända kartan
över en svensk gruva är 1629 års karta över Stora Kopparberget. Den mätningsmetod,
som därvid kom till användning och som i sina huvuddrag bibehållits ända till nyaste
Fig. 238. Gradbåge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
