- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IV. Gruvväsen och metallurgi /
265

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Gruvbrytningens tekniska hjälpmedel - Gruvmätning, av H. Carlborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEKNISKA HJÄLPMEDEL. GRUVMÄTNING.

265

tid, var lånad från lantmäteriet men har så småningom förbättrats och lämpats för
sitt speciella ändamål. Denna svenska markscheidermetod utföres med två eller helst
tre runda, med ritpapper överklistrade matbord, å vilka med hjälp av en gruvtublinjal
(fig. 239) inläggas dels riktningslinjerna mellan borden, som tillsammans bilda stommen,
dels gruvrummens konturer. Avvägningarna bestämmas med hjälp av en graderad
ver-tikalcirkél, som anger syftlinjernas lutning från horisonten. Efter slutad mätning lossas
mätlapparna från borden och de å dessa registrerade mätningarna hopläggas därefter,
så att en fullständig kartbild erhålles. Tuben eller teleskopet infördes under senare
delen av 1800-talet; förr användes s. k. dioptrar, där instrumentets inställning i syftlinjen
skedde tidigast med hjälp av två spetsar, senare medelst en fin syftspringa och skarpa
spetsar.

Denna grafiska mätningsmetod är enkel att tillämpa och lämnar ganska goda resultat
vid omsorgsfullt utförande. Numera är dess noggrannhet dock i många fall otillräckliga

Fig. 239. Svensk gruvtublinjal.

beroende dels på ofullkomligheter hos själva mätningssättet, dels på att mätpapperet
alltid är underkastat krympning m. fl. förhållanden. Vid dylika tillfällen tar man sin
tillflykt till mera förfinade instrument, nämligen teodoliterna, varvid man ofta förfar
så, att de s. k. märkpunkterna, d. v. s. särskilda, fasta märken, som anordnas på
lämpliga ställen ovan och under jord vid all slags gruvmätning, till sitt läge noggrant
bestämmas medelst teodolit, varefter detaljer, rumskonturer m. m. inmätas enligt den
svenska markscheidermetoden.

Numera betecknas med namnet teodolit ett teleskopförsett instrument, som är
utrustat såväl med en graderad horisontalcirkél för mätning av vinklar i horisontalplanet,
horisontalvinklar, som med en vertikalcirkél eller del därav för vertikalvinklars
bestämmande (fig. 240). Avläsningen av vinklarna sker medelst lupp. Vid användandet
monteras teodoliten på ett stativ med 3 ben. I vissa fall använder man sig av likaledes å
stativ uppställda signaler för att markera de punkter till vilka syftas från instrumentets
uppställningsplats.

Genom ett noggrant arbetssätt och ett metodiskt upprepande av observationerna
kan medelst moderna teodoliter en synnerligen hög grad av noggrannhet ernås och många

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/4/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free