Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Metoder för fyndigheters tillgodogörande, av H. Carlborg - Metoder för brytning av bergmalmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
FYNDIGHETERS TILLGODOGÖRANDE.
Fyndigheten uppdelas med orter från schaktet i 35—40 m höga etager, inom vilka
brytningen försiggår nedifrån och uppåt. Medelst takstrossning i skivor av 2 m eller större
höjd lösskjutes malmen på samma sätt som vid takbrytning med igensättning, fig. 270,
men i stället för att uppfordra allt berg och fylla rummet med gråberg låter man en del
av det lösskjutna kvarligga och bortfraktar blott så mycket, att under taket i
arbetsrummet bibehålies tillräckligt utrymme, d. v. s. c:a 2 m fri höjd för sprängningsarbetets
utförande. När etagen är uppsprängd till sin fulla höjd, d. v. s. upp till övervarande ort
och etage, som då är slutbruten och övergiven, kan det i rummet eller det s. k. magasinet
kvarliggande berget uttagas, magasinet kan siutdragas, som det heter. På så sätt
utvin-nes nästan all malm, och rummet lämnas sedan att rasa igen eller fyllas av gråberg från
äldre, ovanför varande rum genom självras. Metoden grundar sig således på den kända
omständigheten, att berget intar en betydligt större volym i lösskjutet än i fast, orubbat
skick; det sväller vid lösskjutningen till 1.6 å 1.8 ggr sin förra volym, så att minst 37.5 å
44.5 % genast kunna uttappas ur magasinet och resten ändå räcker till att fylla detsamma.
För tappningens
företagande inrättas i bottnen av
magasinet en eller flera orter
med tappgluggar på 5 å 6 m
avstånd från varandra utefter
malmens hela längd. Orterna
kunna utföras på flera olika
sätt, t. ex. i form av timrad
bockort såsom närmare
beskri-ves å sid. 320. Härvid börjas
utsprängningen av magasinet
omedelbart ända nedifrån
orternas bottennivå, vilket
däremot ej är fallet vid den å
fig. 270 o. 309 visade metoden. Där påbörjas magasinet i stället 3 å 4 m över ortens
tak och tappningen försiggår genom särskilt utsprängda trattar, bergtappar, från själva
magasinets sula till orten.
Tappningsöppningarna bruka tagas ungefär 0.5 m i kvadrat och utrustas i botten
med ett inåt orten lutande planklag, på vilket malmen rasar vid tappningen, samt
tillslutas genom att framför öppningen placeras en planka e. d., instucken i järnkrampor.
Tillträde till arbetsrummet högst uppe i magasinet vinnes antingen från
tappningsorten medelst timrade s. k. stegschakt genom det magasinerade berget eller medelst
utsprängda små schakt från överliggande etage.
Det förekommer emellertid ofta, att malmerna hava sådan mäktighet, att i enlighet
med det föregående anordnade magasin ej skulle kunna uppstrossas med full säkerhet
till liv och lem för arbetarna, emedan taket får sådan vidd, att det ej blir hållbart. Man
brukar då anlägga s. k. tvärmagasin, d. v. s. lodräta magasin anordnas bredvid varandra,
vinkelrätt eller snett mot malmens fältriktning, under kvarlämnande av fasta pelare
mellan desamma (fig. 271). Om möjligt avpassar man pelarnas tjocklek så, att dessa, när
magasinen efter avslutad uppdrivning sluttappas och de förlora stödet av det
magasinerade berget, rasa sönder och medfölja vid tappningen. De skulle sålunda så att säga
bryta sig själva, men vanligen måste rätt mycket arbete nedläggas på
sönderskjut-ningen av de uppstående stora stenblocken, som av gruvkarlen benämnas skutor. Ofta kan
Fig. 270. Längdprojektion och tvärprofil av
magasins-brytningsrum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
