Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Metoder för fyndigheters tillgodogörande, av H. Carlborg - Torvtillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
FYNDIGHETERS TILLGODOGÖRANDE.
Vid torvströframställning i smått kan man medelst plöjning och harvning eller
ythack-ning lösriva ytlagret i mossen, som då torkar och kan hopsamlas medelst handräfsor,
häst-räfsor eller snöplogliknande redskap. Gäller det däremot ströframställning i stort tillgriper
man den s. k. uppstickningsmetoden, som även användes vid hemindustriell tillverkning.
Torvmossen uppdelas i fält medelst avtorvning slinjer, utefter vilka torven för hand
upp-gräves till 0.5 a 1 m djup, vanligen på hösten, då arbetskraften är billig och man kan draga
fördel av dels vinterfrosten, som spränger sönder växtcellerna och därigenom bidrager
till hastigare torkning och bättre absorptionsförmåga hos ströet, samt dels den effektiva
vår- och försommartorkan. Så visade t. ex. fruset strö ur samma mosse en
uppsugnings-förmåga av 20.8 men icke fruset endast 15.6. De uppstuckna torvorna, som vanligen hava
en storlek av 40 x 20 x 10 cm, uppläggas nämligen på mossen och få kvarligga över
vintern, varefter de på våren resas, d. v. s. ställas på kant och lutas mot varandra två
och två. Sedan torven på så sätt halvtorkat, uppkuvas den i kuvar, d. v. s. glest upplagda
högar, i vilka den får sluttorka. Där torkningsförhållandena å mossen äro mindre goda,
uppläggas i stället torvorna för torkning på hässjor på liknande sätt som bränntorven.
När strötorven är fullt torr inbärgas den i lador eller skjul på mossen.
För att den till strö avsedda torven skall kunna
fylla sitt ändamål måste den rivas, d. v. s.
sönderdelas, vilket bäst sker i särskilt konstruerade
torvströrivare. Som av fig. 324 framgår utgöres en
sådan huvudsakligen av en hastigt roterande, med
piggar försedd vals. Strötorven inmatas upptill i en
behållare och släpas med vid valsens rotation, så att
den passerar mellan denna och en plan yta, som
likaledes är försedd med piggar, varvid torvorna
sönderrivas. Från rivaren föres det rivna godset vid
rationellt inrättade fabriker på en elevator till en sikt,
som har form av en roterande 6-kantig svagt lutande trumma, vars sidor bestå av
trådnät av lämplig maskvidd, vanligen 4 å 15 mm. Den s. k. torvmull, som passerar
maskorna, föredrages för många ändamål framför det grövre ströet. Om ströet eller
mullen, som nu i förhållande till vikten intar en mycket stor volym, skall transporteras
några mera avsevärda avstånd, måste det pressas till balar, som emballeras med tunna
träribbor och ståltråd. Genom balpressningen minskas volymen till c:a 1/3 av den
förutvarande.
En torvströbal, sådan den vanligen förekommer i handeln, har en vikt av 50 a 60 kg
och skall enligt gällande författning hava en volym av minst 0.35 kubikmeter. En bal
torvmull väger vanligen 20 kg mera. En kubikmeter fast mosse kan beräknas lämna 80
å 90 kg lufttorrt rivet strö. Lufttorrt strö har för medelgod vara en fuktighetshalt av
25—40 %. Dess torrsubstans har en uppsugningsförmåga av 12—20 gånger sin vikt
vatten. Om hos ett strö med 30 % fuktighet torrsubstansen har en
uppsugningsförmåga av 15 ggr sin vikt, uppsuges sålunda fuktighet till 10.2, vid 40 % vattenhalt till
8.6 och vid 60 % till endast 5.4 gånger ströets vikt, varav framgår vikten av att, om
värderingen sker efter balvikt, ströet är väl torrt. Mest inverkar dock olika
absorp-tion&förmåga hos ströets torrsubstans på torvströets kvalitet.
Fig. 324. Torvströrivare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
