- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IV. Gruvväsen och metallurgi /
395

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - De utvunna malmernas och stenkolens mekaniska behandling, av G. Bring och H. Carlborg - Siktar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MEKANISK BEHANDLING. SIKTAR.

395

Fig. 374. Sturtevants vibrerande sikt.

Slaglängden är 20—35 mm
och antalet varv pr minut
250—350. Det ställer sig ofta
fördelaktigt att låta denna
sikt arbeta med liten
slaglängd och högt varvtal. Blir
varvtalet för lågt har sikten
stor benägenhet att sätta igen
sig. Vid stort varvtal däremot
slungas kornen upp ur
siktdukens hål och sikten håller
sig ren. Denna sikt bygges
såväl hängande som stående,
d. v. s. i senare fallet befinner
sig siktramen över fjädrarnas
infästning i fundamentet. Den
förra konstruktionen, där
siktramen hänger i fjädrarna, är den fördelaktigaste. Den bygges i storlekar upp till 1
meters bredd och 4—5 m längd och anordnas i senare fallet med fördel för avskiljande
av ett flertal kornklasser, varvid den finaste duken lägges vid godsintaget. Dess
avverkningsförmåga är mycket hög i jämförelse med tromlar. Den kan med samma
fördel användas för siktning av torrt gods som vid påsprutning med vatten.

S. k. vibrerande siktar hava på sista tiden fått rätt stor användning i Nordamerika.
De utmärka sig, som av namnet framgår, därigenom att siktduken — siktplåt användes
i regel ej — hålles i en mycket hastigt vibrerande rörelse, antingen genom att den ram, i
vilken duken är inspänd, gives lämplig rörelse eller genom att själva duken påverkas.
Fig. 374 visar en Sturtevants sikt, där vibrationerna åstadkommas genom att små
hammare, som sitta på roterande axlar (å fig. 374 hammare på varje av 3 axlar), slå mot
dubbar, vilka äro förenade med sikten. Fig. 375 visar en genomskärning av själva
vibra-torn på den s. k. Humrnersikten. 2 är en elektromagnet, som matas med växelström av
periodtalet 15. Allt efter växlingarna i strömriktningen drager den till sig eller stöter
ifrån sig ankaret 4 av mjukt järn. Detta är i sin tur genom bulten 5 förenat med
siktduken 6. Bulten uppbäres av spiralfjädrar och slutar upptill med en skruv, på vilken
verkar ratten 1. Medelst denna kunna bulten och ankaret inställas i lämpligt höj dläge
och vibrationernas storlek
sålunda ändras.

Ett flertal andra
konstruktioner av dylika siktar
finnas, t. ex. Mitchélls, där
vibrationerna åstadkommas
genom att sikten är förenad
med en hastigt roterande,
obalanserat lagrad och därför
starkt oscillerande liten
elektrisk motor, samt vidare
sådana, där vibrationerna
erhållas på mekanisk väg ge-

Fig. 375. Hummersiktens vibrator.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:17:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/4/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free