Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Stenindustrien, av H. Carlborg - Stenindustriellt använda bergarter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STENINDUSTRIEN. STENINDUSTRIELLT ANVÄNDA BERGARTER.
455
genom de överlagrande lösa jordarterna och sandstenen, kallas i trakten fjäll, och
arbetarna benämnas fjällkarlar. Om kvarnstenslagret täcktes av ett tillräckligt tjockt
lager-fast sandsten, brukade man intränga i horisontal riktning under detta, varigenom uppstodo
underjordiska stenbrott och gångar, s. k. underhack, i vilka taket av sandsten stöddes av
kvarlämnade sandstenspelare och grova timmerstockar. Stenen löshöggs i cylindriska
ämnen efter bestämd diameter till lämplig tjocklek, varefter den lossades från sitt
underlag genom kilning och framhalades medelst ett enkelt vindspel till den plats, där den
färdigarbetades, fig. 452. I de underjordiska hålorna kunde arbetet bedrivas året om,
Fig. 452. Kvarnstensbrott vid Lugnås i äldre tid.
men detta var däremot ej möjligt i de öppna dagbrotten, ty stenen absorberar en mängd
fuktighet, som vid frost omöjliggör dess bearbetande. Hanteringen är nu nedlagd på
grund av övermäktig konkurrens från de konstgjorda kvarnstenarna.
De vid Graversfors i Östergötland (7 fig. 451) bearbetade vackra graniterna hava
rätt varierande utseende. Den högröda, medelkorniga, blåkvartsförande varieteten har
använts i Riksbanks- och Riksdagshusen i Stockholm, den mycket grovkorniga med röd
och gul fältspat i Tyska kyrkan därstädes och den mörkbruna med egendomligt
skimrande (labradoriserande) fältspat i Palmeska huset vid Kungsträdgården i huvudstaden.
En del kolonner i universitetshuset i Uppsala och fontänen på universitetsplanen i Lund
äro även gjorda av sten från Graversfors.
Den vanligen gråa, små- till finkorniga Stockholmsgraniten (8 fig. 451) utmärkes
ej av någon särdeles stor skönhet, då den gärna verkar något enformig, men är i övrigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
