Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Inledning - Malmernas brikettering, agglomerering och sintring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
514
JÄRNET, DESS FRAMSTÄLLNING OCH FÖRSTA BEHANDLING.
Fig. 491. Greenawalts sintringspanna.
Fig. 492. Tändapparat för Greenawalts sintringspanna.
Greena walts si n trin gsmetod. Denna sintringsmetod skiljer sig från
den ovan beskrivna huvudsakligen däri, att den är intermittent, under det att den senare
är kontinuerlig. Lufttillförseln åstadkommes i båda fallen medelst en sugfläkt.
Vid Greenawaltmetoden använder man vanligen ganska stora sintringspannor, som
äro upphängda på tappar och svängbara. Dessa pannor (fig. 491) bruka utföras med en
längd av c:a 3,5 m, en bredd av c:a 2 m och
ett djup av 600 mm. Pannorna uppdelas
medelst ett rostgaller i tvenne lika stora
avdelningar, en övre, avsedd för
sintringsmas-san, samt en undre, suglådan, Den senare
står genom de ihåliga tapparna i förbindelse
med ledningen till en sugfläkt, som
åstadkommer den luftförtunning, som erfordras
för processens genomförande. Genom
användning av en stor sintringspanna vinnes
den fördelen, att förbränningen och
sint-ringen går jämnare än vad fallet är vid
Dwight-Lloyds metod, där det motstånd, massan utövar vid luftens genomsugning, är
högst olika i de vagnar, där processen just börjat, emot i de vagnar, där sintringen är
nästan genomförd, vilket medför, att ej tillräckligt mycket luft tillföres mot slutet av
processen. Vidare är det svårt att kunna åvägabringa en effektiv tätning mellan
vagnarna sinsemellan och mellan
dessa och suglådan.
Vid Greenawaltprocessens
utförande blandas slig, bränsle,
vanligen träkolsstybb eller koksgrus,
samt vatten omsorgsfullt, varefter
massan transporteras till en
charge-ringsapparat av speciell konstruktion,
från vilken massan jämnt fördelas
över hela sintringspannan. Ovanpå
massan utbredes sedan ett tunt lager
av bränsle, som vanligtvis antändes
medelst en särskild tändapparat.
Denna kan vara konstruerad på olika
sätt, beroende på vilket bränsle, som
skall användas i apparaten, men bör
vara så beskaffad, att massan på en
gång tändes över hela pannans yta.
Fig. 492 visar en tändapparat, avsedd
för masugnsgas. Den är monterad på en vagn, så att den kan skjutas över
sintringspannan, och har samma ytstorlek som denna. Apparaten utgöres av en plåtlåda, vilkens
såväl topp- som bottenplåtar äro försedda med ett större antal små hål. Vid tändningen
sänkes tändapparaten ned mot pannan, så att tätning efter kanterna erhålles, varefter
sugfläkten sättes i gång och masugnsgas införes i plåtlådan. Till följd av den
luftförtunning, som fläkten åstadkommer, suges en blandning av gas och luft ned genom
tändapparatens alla små hål. Genom gasblandningens antändning bringas kolstybben,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
