- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IV. Gruvväsen och metallurgi /
532

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Inledning - Blåsmaskiner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

532

JÄRNET, DESS FRAMSTÄLLNING OCH FÖRSTA BEHANDLING.

konstruerats av fransmannen Richard Lenoir, och mot slutet av 1800-talet hade
gasmaskintekniken avsevärt utvecklats. Det låg då nära till hands att försöka använda
även masugnsgas för direkt kraftalstring. Sedan i början av 1890-talet gasmaskiner,
drivna med generatorgas,
kommit till användning,
utförde E. Langen år 1895 den
första masugnsgasmaskinen
vid Hörde i Tyskland, och år
1899 byggde Cockerill den
första med masugnsgas drivna
biåsmaskinen. Denna
maskin, som var en
enkelver-kande fyrtakts tandemmaskin
på 600 hkr (fig. 518), var
avsedd att drivas med icke
renad masugnsgas, vilket man
dock ej lyckades genomföra.

För att gas i en gasmaskin skall kunna utveckla kraft fordras, att den, blandad med
en avpassad mängd luft, förbrännes i en med kolv försedd cylinder. Arbetsförloppet i en
gasmaskin kan uppdelas i fyra moment: 1. insugning av gas och luft, 2.
sammantryck-ning av gasblandningen, 3. tändning och expansion, 4. utdrivning av
förbränningsprodukterna. Försiggå alla dessa fyra moment inom maskinens cylinder, och fordrar varje
moment ett kolvslag, så säger man, att maskinen arbetar i fyrtakt. Har man så anordnat,
att moment 1 och 2 ske
utanför cylindern i särskilda rum,
kompressorer, och endast
momenten 3 och 4, fordrande
två kolvslag, ske inom
cylindern, kallas maskinen för
två-taktsmaskin.

Tillslutas cylinderns båda
ändar, och låter man gasens
förbränning ske växelvis först
å den ena och sedan å den
andra sidan av kolven, kallas
maskinen för
dubbelverkande. Dylika gasmaskiner
kunna utföras såväl såsom
tvåtakts- som fyrtaktsmaskiner.

Stora gasmaskiner
utföras antingen såsom
dubbel

verkande fyrtaktsmaskiner med tandemanordning (fig. 519) eller också såsom
dubbelverkande tvåtaktsmaskiner.

Sedan man lärt sig att på ett tillfredsställande sätt rena masugnsgasen, hava
gasmaskiner, drivna med masugnsgas, fått stor användning vid utlandets stora
koksmasugnar, och användas ej endast för drivning av biåsmaskineriet, utan även för annan direkt
kraftalstring t. ex. för alstrande av elektrisk energi. Det vanligaste systemet är
dubbel

Fig. 520. Zetafläkt, sektion.

Fig. 519. Biåsmaskiner drivna med masugnsgas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/4/0544.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free