Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Äldre direkta metoder för framställning av smidbart järn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
564
JÄRNET, DESS FRAMSTÄLLNING OCH FÖRSTA BEHANDLING
styckena lättare skulle kunna hanteras av handsmederna. Så småningom började
emellertid korsikanerna att själva framställa sitt järn, och redan under den tidiga
medeltiden förefanns på Korsika en metod för järnmalmens reducering utbildad. Denna
primitiva metod har under namnet korsikasmide bibehållit sig ända in på 1800-talet.
Karakteristiskt för denna metod är, att malmen rostas i samma ugn, i vilken sedan
själva järnsmältningen försiggår, samt att man driver röstningen så långt, att en
halv-reducerad mellanprodukt erhålles. Vid röstningen tog man på en gång en malmmängd,
som var tillräcklig för 4 ä 5 smältningar.
Ugnen, vars utseende framgår av fig. 561, var försedd med en murad bakvägg,
mot vilken vinkelrätt utgick arbetssidan, vari såsom slaggtimpél var inmurad en
järnplåt. I bakväggen var forman insatt, vilken hade
en lutning av 20° samt en diameter av c:a 30 mm.
Vid röstningen uppmurades ugnens övriga sidor av
stora malmstycken, varefter bottnen och väggarna
utformades med stybb. Ugnen uppdelades därefter
i tvenne avdelningar, i det man, såsom fig. 561
visar, något innanför yttermurarna uppbyggde en
hästskoformad vägg av stora kolstycken från
kastanj eved, som lämnar synnerligen hårda kol. Den
yttre avdelningen uppdelades i sin tur i tre rum
förmedelst tvenne radiella väggar av träkol,
varefter hela den yttre avdelningen fylldes med
krossad malm, som ungefär på halva höjden var avdelad
medelst ett lager av kolstybb. Överst täcktes
malmen med stybb.
När ugnen, som rymde något över 500 kg
malm, beskickats, kastades glödande kol på bottnen
av dess inre avdelning, vilken därpå fylldes med
träkol. Omedelbart härefter påsläpptes blästern,
dock i början med försiktighet; först efter c:a 3/4
timme pådrogs för fullt. Allt eftersom
förbränningen fortskred, påfylldes mera kol, och mot slutet
av processen tillsattes krossad slagg i den yttre
avdelningen. Då röstningen ansågs färdig, utrevs
hela ugnen. De yttre malmstyckena voro då
endast till hälften sintrade, under det att den intill mellankolväggen varande malmen
var halvreducerad och sammansintrad till en fast massa.
Vid röstningen måste temperaturen hållas så hög, att en lättflytande slagg bildades;
dock måste man noga tillse, att den ej steg ända till järnets smältpunkt, i vilket fall
ugnens innehåll måste uppbrytas och hela proceduren göras om. Av denna anledning
äro svårsmälta och svårreducibla malmer de, som äro mest lämpade för röstning enligt
denna metod. Egendomligt nog brukade nästan ingen förbränning äga rum av de i
ugnens mellanvägg varande kastanj ekolen.
Den sammanbakade malmen sönderslogs och fördelades på fem högar, varefter man
övergick till metodens andra del, framställningen av själva järnsmältan. Härvid
iordningställdes ugnen först samt utformades med kolstybb. Väggarna uppbyggdes denna gång
så, att de bildade tvenne sneda ytor i blästerns längdriktning. Därpå inkastades i ugnen
Fig. 561. Korsikansk ugn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
