Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Framställning av tackjärn - Elektriska masugnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
600 JÄRNET, DESS FRAMSTÄLLNING OCH FÖRSTA BEHANDLING.
blandning med varandra som var för sig. Slig enbart kom dock till användning endast
under 2 dagars tid. Långa tider gick man likväl med en stor sligprocent i beskickningen;
sålunda skedde driften under april och maj 1923 utan särskild svårighet med 2/3 slig och
% styckemalm, dock fick man, då slighalten var stor, ej använda koksstybb, för att
icke få för stoppande beskickning. Kraftförbruket har vid denna norska försöksugn
varierat mellan 2 600 till 4 220 kW-timmar pr ton tackjärn.
I Sverige hade man under krigsåren, då priset på tackjärn var mycket högt, viss
svårighet att erhålla tillräckliga kvantiteter gjuteri tackjärn, varför man tillgrep den
utvägen att tillverka dylikt tackjärn i öppna legeringsugnar. Sålunda använde man
kiseljärnsugnar om c:a 2 000 kW med två frihängande toppelektroder, där järnmalm,
stundom blandad med järnskrot, nedsmältes och reducerades med användning av träkol
och träkolsstybb som reduktionsmedel. När priserna på tackjärn sedan gingo ned, var
metoden ej längre nog konkurrenskraftig, utan tillverkningen, som varit av mera
provisorisk karaktär, upphörde.
Om man vill bilda sig en uppfattning om de elektriska masugnarnas
framtidsutsikter, bör man strängt skilja mellan sådana ugnar, vid vilka träkol användes som
reduktionsmedel, och sådana, som äro avsedda för användning av koks. I tekniskt avseende
ställer sig tillverkningen i en elektrisk koksmasugn ofördelaktigare än tillverkningen i en
elektrisk träkolsmasugn och i ekonomiskt avseende föreligger stor skillnad mellan de
båda produktionsmetoderna.
I en elektrisk träkolsmasugn kan tillverkas ett utmärkt tackjärn, vilket bevisas
därav, att dylikt tackjärn under många år utan anmärkning använts för tillverkning
av det finaste stål, på vilket de största fordringar hava ställts. En producent av på
elektrisk väg framställt träkolstackjärn har sålunda att för sin vara räkna med den
konkurrens, som kan bjudas av träkolstackjärn, framställt i blästerhytta, och han kan göra
räkning på att uppnå samma priser, som gälla för prima träkolstackjärn.
En träkolsmasugn kan ej byggas tillnärmelsevis så stor som en koksmasugn, ty
träkolen äro ej tillräckligt fasta för att kunna motstå det stora tryck, som utövas av
beskickningspelaren i en koksmasugn; dessutom skulle sannolikt kvaliteten taga skada,
om masugnen byggdes alltför stor. Med våra nuvarande masugnar tillverkas vanligen ej
mera än 20 å 30 ton pr dygn och masugn. År 1913 tillverkades i Trollhättans elektriska
masugn, som ju dock ej är utförd för större kraftförbrukning än c:a 2 000 kW, i medeltal
pr dygn 21.63 ton tackjärn. Man kan därför säga, att storleken, räknat efter
produktionen, av en elektrisk träkolsmasugn och en blästermasugn för träkol är ungefärligen
lika. Drifts- och arbetsförhållandena torde då ställa sig någorlunda lika, och den
huvudsakliga olikheten i ekonomiskt hänseende vara beroende av den olika åtgången av träkol
samt av priserna på träkol, elektrisk energi samt elektroder. Vid stigande träkolspriser
äger en förskjutning rum till fördel för den elektriska masugnen, men såsom förhållandena
nu äro och antagligen komma att gestalta sig under en ganska lång tid framåt, torde
villkoret för den elektriska träkolsmasugnens konkurrenskraft vara, att till dess
förfogande kan ställas mycket billig elektrisk kraft. Så torde också vara fallet vid de
elektriska masugnar, som äro i gång här i landet. Förutom vid Trollhättan hava elektriska
masugnar av Elektrometalls typ blivit uppförda vid Hagfors, Domnarvet, Söderfors m. fl.
ställen.
Vad en elektrisk koksmasugn beträffar, så äro förhållandena helt andra. Det
tackjärn, som man där tillverkar, är i kvalitetsavseende icke jämförligt med träkolstackjärn
och kan icke uppnå samma pris som detta. Det torde visserligen vara bättre än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
