Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Framställning av tackjärn - Elektriska masugnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAMSTÄLLNING av tackjärn. MASUGNSPROCESSEN.
601
vanligt kokstackjärn, men det kan starkt ifrågasättas, om det över huvud taget
förefinnes behov av en dylik mellanprodukt, och om det finnes någon industri, som i längden
är villig att betala ett överpris för ett dylikt tackjärn. Man torde väl kunna antaga, att
knappast högre pris än för bästa sorts kokstackjärn bör kunna påräknas. Även om man
antager, att man i en elektrisk koksmasugn skulle kunna tillverka c:a 60 ton pr äygn,
så är det dock en oerhörd skillnad på denna produktion och produktionen i en modern
koksmasugn, som t. ex. tillverkar 600 ton tackjärn pr dygn. Det skulle således fordras
10 stycken elektriska koksmasugnar för att ersätta en enda koksblästermasugn.
Drifts-och arbetskostnaderna vid dessa 10 elektriska ugnar skulle givetvis ställa sig betydligt
högre än vid blästermasugnen; likaså skulle kostnaderna för transporter och anordningar
för såväl tillförseln av råmaterial som bortskaffandet av tackjärnet och slaggen avsevärt
höjas, om man i stället för att hava allting koncentrerat på ett ställe skulle nödgas
uppdela det på tio.
Kraftpriset, som redan av den orsaken, att den elektriska kraften här skall ersätta
den relativt billiga koksen mot i andra fallet en ungefär lika stor kvantitet av det dyra
träkolet,i bör vara billigare än vad som kan betalas vid en elektrisk träkolsmasugn,
måste ännu ytterligare nedpressas för att kunna motväga nackdelarna av den relativt
obetydliga produktionen. Man kunde ju tänka sig den möjligheten, att de elektriska
koksmasugnarna kunde utföras i större enheter, men då måste man nog uppoffra den
fördel, som ligger däri, att man i mindre ugnar kan i relativt stor utsträckning använda
slig och koksstybb.
Det är ju endast en del av de många faktorer, som inverka på priset vid tillverkning
av tackjärn, som här blivit antydda, men man torde nog med säkerhet kunna draga
den slutsatsen, att under de förhållanden, som nu äro rådande, torde det fordras
exceptionellt gynnsamma omständigheter för att en tillverkning av kokstackjärn på elektrisk
väg skulle komma att visa sig lönande.
Masugnsprocessen. De kemiska reaktioner, som man vid masugnsprocessen söker
åstadkomma, avse att ur malmernas järn-syreföreningar avlägsna syret, så att metalliskt
järn erhålles. Vidare går processen ut på att tillföra järnet vissa ämnen, såsom kol, kisel
och mangan, vilka dels direkt eller i form av järnföreningar legera sig med järnet, dels
ingå blandningar med detsamma. Därjämte är det ett oeftergivligt villkor, att den
framställda produkten erhålles i flytande form. Masugnsprocessen är således i första hand en
reduktionsprocess, och som reduktionsmedel användas kol, koloxid och möjligen väte.
Såsom förhållandet är med varje reduktionsprocess, måste den vara åtföljd av en oxi da
-tionsprocess, i det att samtidigt en oxidation av reduktionsmedlen försiggår. För att en
reaktion mellan reduktionsmedlen och malmen inom rimlig tid skall kunna äga rum
fordras en viss uppvärmning.
Det fasta kolets roll som reduktionsmedel vid masugnsprocessen inträder
huvudsakligen först när beskickningen har smält, så att en intimare beröring mellan den
smälta massan och det osmältbara kolet kan äga rum. Vid den höga temperatur, som då
är rådande, upptager kolet syre från järnets, manganens, kiselns och fosforns
syreföreningar och bildar koloxid, CO. Denna reduktion med fast kol kallas direkt reduktion.
Orsaken till att en reduktion med kol vid den i stället rådande höga temperaturen är
möjlig är, att koloxid även vid de högsta temperaturer, som användas i metallurgiska
ugnar, icke dissocierar (sönderfaller) och i allmänhet icke verkar oxiderande på de ämnen,
som förekomma vid masugnsdrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
