Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Framställning av tackjärn - Elektriska masugnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
606
JÄRNET, DESS FRAMSTÄLLNING OCH FÖRSTA BEHANDLING.
Fig. 610. Nedre delen av en träkolsmasugn.
Fig. 611. Gjutmaskin.
mans, varför de måste skiljas från
varandra genom slag. Koksmasugnar med
mycket stor dygnsproduktion utrustas
ofta med s. k. gjutmaskiner. Härigenom
ernås en betydande besparing i
arbetskraft, i det att det arbete, som annars
fordras för formarnas iordningställande,
för tackornas särskiljande och deras
upplastande i och för bortfraktningen,
betydligt minskas eller bortfaller. Fig.
611 visar en gjutmaskin, där kokillerna
sammanfogats så, att de tillsammans
bilda en lång, rörlig, ändlös kedja. Där
masugnen drives i samband med
tillverkning av stål från flytande tackjärn,
tappas tackjärnet i skänkar och fraktas
sedan direkt till stålverkets blandare.
Före utslaget i masugnen avtappas
slaggen, vilket dessutom vanligen även
sker flera gånger mellan utslagen.
Vid elektriska masugnar
användes kolet utom för kolbindningen
av järnet endast såsom reduktionsmedel,
under det att det för processen nödiga värmet alstras på elektrisk väg. Här är det
således, då någon förbränning av kolet med luftsyre ej är möjlig, av mycket stor
betydelse, att kolkvantiteten är rätt avpassad efter beskickningens sammansättning, så att ett
lämpligt förhållande kommer att råda mellan det för reduktionen avsedda kolet och i
beskickningen varande syre. Uppsättes proportionsvis för mycket kol, blir följden den,
att oförbränt kol samlar sig i smältrummet i så småningom allt mera ökad mängd, så
att detta till slut helt igenfylles och beskickningens sjunkning i schaktet hindras. Om å
andra sidan uppsättningarna hålla för litet kol, uppstår brist på kol och järnet blir
kolfattigare, liksom även
kisel-och manganhalterna i järnet
minskas. Däremot ökas slaggens
halter av järn, mangan och kisel.
Järnets smältpunkt kommer på
grund av den låga C-halten att
stiga; härigenom blir järnet mera
trögflutet och kan slutligen bliva
blåsigt, s. k. getingjärn erhålles.
Vid elektriska masugnar har
såsom flussmedel även bränd
kalksten kommit till användning,
varigenom man undgått att för
kolsyrans utdrivande ur
kalkstenen behöva använda den dyra
elektriska kraften. Härvid har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
