Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Indirekt framställning av smidbart järn - Välljärnsmetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIREKT FRAMSTÄLLNING AV SMIDBART JÄRN. VÄLLJÄRNSMETODER.
617
föregående smälta erhållna smältstyckena. Gösen och det för värmning införda
smältstycket voro, såsom fig. 616 utvisar, placerade mitt emot varandra, dock så, att de
ej kommo i beröring med varandra. Upphettningen av smältstyckena tog, då grövre
stänger utsmiddes, en tid av c:a D/2 timme, och då var också i allmänhet tillräckligt med
tackjärn för bildandet av nästa smälta avsmält, och brytningen kunde vidtaga.
Senare förbättrades härdarna så till vida, att de försågos med tvenne formor,
anbragta bredvid och intill varandra. Endast en gös i sänder infördes i härden och den
placerades för avsmältning över den ena forman, under det att de erhållna smältstyckena
välldes i det andra focus. Så
snart som uträckningen av de
värmda smältstyckena var
färdig, började härdens tvenne
smeder energiskt bryta i
härden, varvid de noga
genomarbetade tackjärnet med slagg,
så att kok i regel uppstod.
Smältningen och färskningen
togo endast en tid av c: a 45
minuter i anspråk.
Fig. 617 visar
enfranche-comtéugn från 1860-talet. Det
bortgående värmet användes
här i en med härden
sammanbyggd värmugn till värmning
av ämnes järn för plåt- och
finvalsning. Härden är
infattad mellan 4
tackjärnskolon-ner, som jämväl uppbära
skorstenen. Dessa kolonner
sammanhållas upptill och nedtill
av gjutna ramar, genom
vilken anordning man undviker
ankar järn. Mitt emot
arbets-öppningen a är ett hål i
bak
muren b, genom vilket den på rullar liggande långa tackjärnsgösen småningom
in-skjutes i härden. Det från härden bortgående värmet avledes genom en öppning i den
mitt emot formorna varande väggen till värmugnen c samt vidare genom kanalen d till
skorstenen. Det gemensamma blästerröret e delar sig strax nedom ventilen i tvenne
grenar, som utmynna i var sin av de bägge formorna.
I vårt land infördes franche-comtésmidet först år 1852, och det vann här till en
början ganska stor utbredning, undanträngande såväl tysksmidet som på vissa håll
även det nedan beskrivna lancashiresmidet. Orsaken härtill är att söka däruti, att
vid färskning enligt franche-comtémetoden såväl kolåtgång som avbränna var mindre
än enligt tysksmidesmetoden, varjämte utsmidet pr ugn och vecka var större. I
förhållande till lancashiremetoden var avbrännan mindre, och metoden ägde den
fördelen, att för såväl smältans framställande som för smältstyckenas vällning endast en
ugn var behövlig, varför man således inbesparade den vid lancashiremetoden nödvändiga
Fig. 617. Franche-comtéhärd från 1860-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
