Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Indirekt framställning av smidbart järn - Götjärnsmetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
650
JÄRNET, DESS FRAMSTÄLLNING OCH FÖRSTA BEHANDLING.
av ugnen, äro här placerade efter varandra i ugnens längdriktning, ej jämsides med
varandra såsom fallet var vid de första martinugnarna. Ugnen är vidare försedd med
s. k. slagg fickor, i vilka en stor del av de förbränningsprodukterna medföljande
slaggpartiklarna avskiljas, innan gasen kommer in i regeneratorerna. Genom denna
anordning fördröj es regeneratorernas igensättning.
Såsom nämnts använde Martin kvartssand från Sireuil för iordningställande av
bottnen i sin ugn. På grund av denna sands eldhärdighet och goda egenskaper använde
man sig i England också till en början av denna sand; sedan man emellertid lärt sig att
tillverka tegel av krossad kvarts — de första teglen av denna sort kallades dinastegel
— övergick man till användning av dylikt tegel för ugnens infodring. I ugnar, murade
med sådant material, sura martinugnar, kunde givetvis icke någon rening från fosfor
och svavel äga rum.
Kort tid efter det att Thomas och Gilchrist uttagit sitt epokgörande patent på
basisk infodring av bessemerkonvertern, infördes basisk infodring även för martinugnar.
Något patent härpå har dock icke tagits, beroende därpå, att omedelbart efter det att
de första försöken med basisk infodring av en martinugn utförts, vilket skedde år 1879
i Alexandrowsky i närheten av Petersburg, publicerades tillvägagångssättet och
resultaten i en tidskrift, vilket omöjliggjorde någon patenttagning å metoden.
För martinmetodens utveckling har emellertid införandet av den basiska
infod-ringen haft en ofantlig betydelse, ty därigenom har man fått möjlighet att som
råmaterial kunna använda även mindervärdiga tackjärnssorter samt dåligt skrot och likväl
erhålla ett gott material. För framställning av mjuk götmetall är den basiska martinmeto-
Fig. 644. 18 tons basisk martinugn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
